292 medan tjänstepersonalen kunde placeras i egendomens befintliga byggnader. Förebilden till innehåll och arkitektur var officiellt den franska åkerbrukskolonin i Mettray och reglementet föreskrev gymnastik, militärexercis, sång- och instrumentalmusik. Men i reglementet och litteraturen kring anstaltens upprättande återfinner man dessutomväsentliga delar av det gamla svenska regelsystemet för social omsorg och tillsyn. Målgruppen var pojkar mellan 10 och 15 år, somantingen kunde hänvisas till anstalten av polis- respektive kommunalmyndighet eller dömas dit av domstol enligt strafflagen 5:1. På anstalten kunde de hållas kvar till 20 års ålder, vilket alltså medgav upp till 10 års inspärrning och vård. Huvudmålet var att utbilda gossarna till gudsfruktiga och dugliga arbetare.De skulle »ständigt övervakas samt hållas till ordning, flit och goda seder». Prästens uppgift var att undervisa i kristendomoch förbereda för deras första nattvardsgång. Styrelsen hade husbonde- och målsmansrätt över varje elev. Den skulle avgöra när den unge kunde släppas ut, övervaka honomunder tiden därefter och återta honom till anstalten om han återföll »i vanart eller lastbart levnadssätt». K. Maj:ts regiemente gav dessutom styrelsen rätt att utdela »lämplig kroppslig aga» enligt gällande legostadga.^* Spöet användes också flitigt och av 30 disciplinstraff vid Hall under 1883 förekomaga i 22 fall.^^ Inför anblicken av den hårda och närmast militära drillen på Hall^^ kunde liberaler finna sig väl tillfreds vid sidan av mer konservativa krafter. Sven Adolf Hedin anförde att den somtvivlade på det mänskliga framåtskridandet borde göra ett besök på Hall för att få erfara hur »hans hjärta fylles av ny och segersäll visshet att vi dock ständigt gå framåt mot bättre och ljusare tider».Hedin prisade särskilt anstaltens disciplin rörande småsaker som »en strängt fastställd ordning, vilkens iakttagande ock oavlåtligt med allvar måste övervakas, så att lydnaden av denna ordningen efter hand växer in i sinnena och upphör att kännas somett yttre tvång». Trots sin många gånger radikala inställning^^ antyder hans entusiasmatt en dressyrartad pedagogik kunde väcka förhoppningar också om att höja - och inte böja - en karaktär som var på villovägar. Den underliggande idén känner vi emellertid igen från det tidiga 1800-talets patriarkala retorik, spetsad med några stänk från Immanuel Kants filosofi: eleven ska implementera en inre auktoritet somstyr honommot den rätta vägen, det vill säga till en lydnad somförnekar samma lydnad. Halls årsberättelse 1883. Åman 1976 s. 161. Olivecrona 1872 s. 93. Olivecrona 1899 s. 325. SFS 1879 bih. 43 §7. SFS 1879 bih. 43 §§4, 5, 9, 11, 12. Halls årsberättelse 1883 s. 13. Se även Stang Dahl 1978 s. 26-28 med där anförd litteratur. 6-* AK 1879:22:14. Citat i Åman 1876 s. 162. Meidal 1987 passim.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=