268 fyllda tomrum»återfanns också sedan länge receptionsgodset i form av räddningshem, som inrättats speciellt för unga, bland andra Råby och »prins Carl» 1840, Fröbergska stiftelsen i Kalmar 1841, prins Gustafs anstalt i Elfsborg 1846 och Hisingen 1847d‘*-‘’ Men deras förhållande till statens straffrätt och budget var oklart. Delsammanfattning V I detta avsnitt Vhar vi granskat bakgrunden till hur ett delvis nytt synsätt växte fram under 1800-talet avseende samhället, individen, straff och omsorg. Fram till senare hälften av 1700-talet hade de maktägande grupperna i Sverige odlat en idealbild av samhället, en »hustavlans värld», som var statisk, hiearkisk, auktoritär och där viktiga funktioner för omsorg och kontroll lades på husbonden och på lokalsamhället, på socknen i förening med statskyrkan. Envar utan eget kapital var skyldig att ta årsanställning hos någon husbonde. Förhållandet mellan husbonde och anställd skulle präglas av ojämlikhet, ömsesidighet och totalitet. Sedan Gustav Vasas dagar gällde principen att var socken själv skulle dra försorg om sina fattiga, behövande eller andra som hamnade utanför ett självförsörjande hushåll. Detta lät sig väl sägas i ett samhälle som präglades av liten rörlighet för individer, varor och kapital, men det betraktades alltmer som en tröghetsfaktor i 1800-talets turbulens, sombröt ner den enskilda familjens, hushållets likaväl somsocknarnas och kommunernas möjlighet att rent fysiskt hålla uppsikt över sina »barn». Produktionssystemets förändring innebar att arbetslivet utvecklades i riktning mot lönearbete, det vill säga avtal om att isolerade tjänsteprestationer skulle betalas med pengar, i stället för som tidigare då en total lojalitet betalades med mat, husrum, kläder, omsorg och uppfostran. »Arbetsmarknadens» förändrade teknik tenderade dessutomatt förvandla barn från att vara resurser till att utgöra hinder för lönsam produktion. De statliga institutionerna för social kontroll och omsorg sattes under starkt tryck på grund av att allt fler arbetslösa spärrades in med stöd av lösdriverilagstiftningen. Den strukturella förändringen hade sin motsvarighet inomden rättsliga sektorn och påverkade synen på statens roll, på ansvaret för vård och straff och på särbehandling av unga brottslingar. Decennierna omkring sekelskiftet 1800 utvecklade den västeuropeiska rättsdoktrinen ideal, som talade omatt individen skulle frigöras från att vara ett objekt för auktoritetsvälde och godtycklig maktutövning för att i stället tillåtas vara ett självständigt och förnuftigt handlande subjekt. Principer omlegalitet, egalitet och medborgerlig integritet skulle begränsa statens tvångbefogenheter till vad som var nödvändigt för att upprätthålla vttre ordning och se till att avtalsparter uppfyllde sina löften. Medborgarna måste kunna förutse straffrättens tillämpning, vilket i sin tur begränsade domarens funktion till att vara »lagens mun». J.insson 1985. Bet. II s. 150-181.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=