255 Saint Paul prescribes as an essential element in the Christian’s training /.../ to obedience, regularity, industry and self-control».^^ 1857 infördes möjlighet till villkorlig frigivning efter halva tiden, förutsatt att någon betrodd person tog den unge under sina vingar för uppfostran och övervakning. Uppfostraransvaret motsvarades av rättigheten att disponera över elevens arbetskraft, och anstaltsledningen kunde ingå bindande anställningsavtal för den unges räkning, även omvårdtiden inte var till ända.^^ Husbondevälde gav rätt till disposition av arbetskraften, antalet institutionsfall kunde reduceras, samtidigt som den villkorligt frigivne hade ett starkt incitament att leva skötsamt. Utgångspunkten för de privata uppfostringsanstalterna var en dubbel misstro, mot fängelser och mot underklassfamiljernas förmåga att själva uppfostra sina barn. Den engelska lagen 1854 innebar emellertid på samma gång en eftergift åt idéerna om avskräckning genom straff, så till vida att den dömde före placeringen i en Reformatory School skulle sitta två veckor i fängelse. Detta blev den dominerande linjen fram till 1899.^'^ Tre motiv anfördes för fängelsestraffet. Av administrativa skäl behövdes en plats där den unge kunde hållas, innan man funnit en lämplig skola för honom. På ideologiska grunder framhävdes den unge gärningsmannens personliga ansvar för sin lagöverträdelse. Ett brott krävde att tillräkneliga gärningsmän straffades, vilket inte var en uppgift för uppfostringsanstalter. Av professionella-pedagogiska skäl anfördes, främst från de engelska anstaltsdirektörerna, att den dömde behövde kylas ner i cellen. Man kunde nämligen räkna med att han var mycket orolig eller upprorisk efter att ha skilts från föräldrarna och dessutomfått en dompå flera års frihetsberövande. En tids vistelse i ensamcell borde göra honom deprimerad eller apatisk och därför lättare att slussa in i uppfostringsanstalten.Isoleringsstraffet var bara en nödvändig början på en tidskrävande omstöpning av personligheten. Efter några års erfarenhet av det klientel som kom till reformskolorna uttryckte även Mary Carpenter sin tro på att ett inledande hårt fängelsestraff kunde förbereda barnet att »receive with more thankfulness the contrasted condition of the school». Genomen rad parlamentsakter med början 1857 engagerade sig staten även i Industrial Schools, anstalter som var avsedda främst för miljöfall. Gränsen mellan miljö- och beteenderekvisit var emellertid svår att upprätthålla i prakWiener 1990 s. 135-141. Citatet är ett ytttrande 1859 av Sidney Turner, under 18 .år statlig inspektor för reformskolorna. A.a. s. 138. Extension of Reformatory Shool Act 1.8.1857 s. 4. Griinhut 1948 s. 373. Radzinowicz - Hood 1990 s. 205. Wiener 1990 s. 135. Extension of Reformatory Shool Act 1.8.1857 s. 2. Först 1893 fick domstolen möjlighet att bortse från fängelsestraffet och 1899 avskaff.ades kombinationen fängelse - reformatory school. Abbott 1938 II s. 329. Grunhut 1948 s. 372. C.arlcb.ich 1973 s. 72-73. Radzinowicz - Hood 1990 s. 203.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=