RB 56

238 tens svar 1834.''^ Nya strafflagsförslag presenterades 1839, 1842 och 1844 utan att leda fram till någon kodifikation. Från början av 1850-talet inleddes en rad partiella revisioner av 1734 års missgärnings- och straffbalk, vilkavar så omfattande att det i många avseenden snarast rörde sig om en redigeringsfråga, när den nya strafflagen utfärdades 1864.*5 Beträffande reaktionerna mot unga lagöverträdare stadfästes då de flesta av 1832 års principer för behandling av unga lagöverträdare så när som på ett betydelsefullt undantag, nämligen straffbarhetsåldern 10 år. Innan vi går vidare i lagförslagets öden under perioden 1832—1864 ska dess positioner relateras till tidigare doktrin och lagstiftning i Sverige och utlandet. Vi koncentrerar oss då till tre frågor; åldersgränsen 10 år, den allmänna uppfostringsanstalten för otillräkneliga under 15 år och den generella nedsättningen för tillräkneliga mellan 15 och 18 år. 11.2. Barn och brott. Svensk doktrin före 1864 Vi har i avsnitt IVovan studerat hur 1734 års lag i varierande grad föreskrev böter alternativt aga för barn (»övermaga») mellan 7 och 15 år, som begått olika brott. I vissa fall kunde barn yngre än sju år dömas att bli agade. En lagöverträdare mellan 14 och 15 år kunde straffas sommogande man, omdomstolen bedömde att hans »ondska och arghet var större, än mot dess ålder svarar» I kriminallagsförslaget 1832, somsatte en lägsta gräns för straff vid 10 år, tolkades 1734 års reglering så att barn mellan 7 och 15 år gavs ett slagsförminskadtillräknelighet. De kunde definitionsmässigt befinnas skyldiga till brott, men ansvaret och straffet var inte lika stort som för vuxna.När den s.k. tablåkommittén 1841 jämförde de båda modellerna, hette det att också 1734 års lag föreskrev »straff» för personer över sju år, från vilken ålder gärningen tillräknades somstraffbar.'^ Innebar det att sjuåringar ansågs kapabla att begå brott? Vad ansåg den svenska doktrinen i frågan? Nehrman-Ehrenstråhle skrev 1756 i Pufendorfs anda att hustuktens aga var ett uppfostringsmedel. Aga av övermaga lagöverträdare enligt missgärningsbalken kunde enligt Nehrman-Ehrenstråhle inte »egentligen kallas straff», då påföljden var obestämd till omfattning och dessutominteverkställdes av någon myndighetsperson utan av föräldrar, husbonde eller målsman. Även ompersoner mellan 7 och 15 år merendels ägde mera vett än yngre barn hade de, fortsatte Nehrman-Ehrenstråhle, »likväl ej så mycket som tarvas för laglydnad. Därför anses deras förbrytelser lindrigare än Utlåtande i anledning af anmärkningar vid förslaget till allmän criminallag af lagkommittén 1834. Strafflagen utfärdades den 16 februari 1864 och trädde i kraft den 1 januari 1865. Strafflagsarbetet diskuteras bland annat i Naumann 1864-1871, Warburg 1905 del 2, Marks vonWiirtemberg 1934, Nelson 1950, 1984, 1987, Jareborg 1977 s. 125—129. Nygren 1981, Wennberg 1985, Häthén 1990. Förslag till allmän krimmallag 1832, Motiven s. 12. Tablå innefattande jemnförelse emellan lagkommitténs förslag till allmän criminallag och den nu gällande, 1841, s. 52-53, 62.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=