202 9. Från familjehjon till lönearbetare 9.1. »Den onda viljan» 9.1.1. Rättvisa straff och ändamålsenlig folkuppfostran Som framgått skärptes under frihetstidens första decennier den svenska lagstiftningen avseende social anpassning av rikets mindre bemedlade individer. Perioden rymde dock motstridiga strömningar. 1745 års förordning omhängning av tjuvar fick endast begränsat genomslag i hovrätterna.’- Ideologiska strömningar, bland annat från naturrätt, pietismoch herrnhutism, komatt påverka straffrätten, vilket ledde till ett ifrågasättande av den brutala och arbiträra rättskipningen. Gustav III:s statskupp 1772 gjorde slut på frihetstiden och ett drygt halvsekellångt experiment med parlamentariskt styrelseskick. Kungen ville, mycket tidstypiskt, framstå som upplyst och lyckades i samband med riksdagen 1778—79 återinföra underställningsinstitutet, mildra straffskalorna för flera brott och upphäva dödsstraffet för bland annat tredje resan stöld. Kungen visade också särskilt Intresse för tidens svåraste kriminalpolitiska problem, att ensamstående kvinnor dödade sina nyfödda barn. Redan före riksdagen 1778-79 hade han undertecknat en förordning som införde »okänd moder» i svensk rätt, ett institut ägnat att skydda ogifta mödrars anonymitet.-"* Gustav III:s engagemang för att rädda barn, vilket också visade sig i samband med Stora Barnhusets omorganisation 1785,^5 låg i linje med den filosofi som hade uttryckts av italienaren Gesare Beccaria, inte minst i hans bekanta »Om brott och straff», sompublicerades 1764: straff för barnamord kunde inte kallas rättvist, det vill säga nödvändigt, så länge lagstiftaren inte prövat de bästa medlen att förebygga brottet.-^ Beccaria tillhörde den växande skara av debattörer som hävdade att straffrättskipning öppet skulle erkännas somett rättspolitiskt styrmedel. Denna form av statlig tvångsmakt borde emellertid vila på oberoende domstolar, vilka hade att fatta sina beslut utifrån en strängt logisk syllogism.-^ Man vände sig mot vad man uppfattade som godtycklig eller arbiträr straffmätning, analog rättstillämpning och politiskt betingade frihetsberövanden. Man tog avstånd från skolastikens syn på lagen som en exempelsamling rörande oantastlig och gudomlig rättvisa. Kritikernas statsrättsligt färgade krav på individuell integritet tenderade att dra en rågång mellan straffrätt och etik, mellan brott och synd. ■2- Anners 1965 s. 127, 143-166. Hagströmer 1875 s. 124. Hatström 1969 s. 204. För bakgrunden till Gustav III:s kriminalpolitiska initiativ, se Anners 1965. -■* Anners 1965 s. 136, 207, 291. Olivecrona 1872 s. 51-93. Nelson 1979 s. 671. 2^ Beccaria §31. Nelson 1979 s. 669. 27 Anners 1965 s. 39-97. Rusche — Kirchheimer 1939 s. 70—77. Schmidt 1983 s. 212—219. Monaschesi 1960 s. 36-50. Geis 1960 s. 51-67. Häthén - Modéer 1993 s. 78-81. s. 89; 1994 s. 122. Zweigert - Kötz 1993 s. 91. 23 Caenegem 1987 van
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=