V. Hustavlans renovering Litteraturens tolkningar av bakgrunden till 1902 års uppfostringslagar har, som framgår i avsnitt 1, inte sällan bedömt lagstiftningen somett genombrott för det sena 1800-talets kriminologiska vetenskap, vilken genom sina iakttagelser av verkligheten — brottet och brottslingen — hade underminerat den »klassiska» straffrättens grundtanke att varje brottsling ådrog sig en skuld genombrottet, vilken han måste sona med ett visst mått av »rättvist» lidande. I avsnitt II fann vi att 1902 års svenska lagstiftare visserligen refererade till strömningar inom sin egen tids internationella ide- och lagutveckling, men samtidigt tog upp idéer, somhade sitt ursprung betydligt längre tillbaka i tiden. Dessutom utgjorde frågorna om reaktioner mot ungdomsbrott, liksom valet mellan straff och socialvård, delar i en större samhällsdiskussion sombland annat rörde förhållandet mellan stat och kommuner inklusive den offentliga sektorns omfattning och uppgifter. Av resultaten från avsnitt III har framgått att många av de kriminalpolitiska frågor somdebatterades inför 1902 års lagstiftning hade förts upp på den politiska dagordningen uppemot ett sekel tidigare. I början av 1800-talet diskuterades vid internationella möten och i tidskrifter dels vilka instanser somskulle ta vid, när den traditionella husbondefunktionen och sockenrättvisan sviktade, dels omoch hur unga brottslingar skulle särbehandlas i straffrättsligt avseende. Redan då uppmärksammades att produktionssystemets förändring krävde förändrad rättslig reglering rörande omsorg, kontroll, uppfostran och utbildning av de växande individerna inom samhällets mindre bemedlade grupper. Den »klassiska» skolan ska i sin tur ha uppkommit under första hälften av 1800-talet som en reaktion mot den straffrättsliga synen under 1’ancien regime, vilken gav domaren utrymme för en godtycklig och rättsosäker straffrättskipning. Undersökningen i föregående avsnitt IV har visat att i det ortodoxt-lutherska Sverige under 1600- och första hälften av 1700-talet, en period somkallats »hustavlans värld», odlade männen i samhällets ledande skikt en idealbild somgav framträdande plats familjen och den kristna församlingen, socknen. Texterna speglar idéer omett slags kriminal- och socialpolitiskt nätverk spunnet av trådar från arbetsrätt, fattigvård, folkundervisning, lösdriverilagstiftning och straffrätt. De världsliga domstolarna komi fråga först när familjen och sedan församlingen inte klarade av den sociala tillsynen. Ordningen kan ur vår tids perspektiv tyckas innebära en spännning mellan förbättring och vedergällning, mellan lokalsamhällets beredvillighet att återta brottslingar och statens rätt att utdöma hårda straff. Men man måste ännu en gång notera att den äldre u
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=