196 delvis inskränktes. Nu utvecklades också flera former av undervisning, fostran och tillsyn utanför de enskilda hushållen eller arbetsenheterna. Processen kan tolkas somatt den enhetliga ideologin och familjefunktionen började lösas upp och att den traditionella husbonderollen var i gungning, snarare än att den stärktes. Efter internationella förebilder inrättades olika barn, spinn- och tukthus, anstalter med ett mycket blandat klientel, avsedda att på samma gång ge uppfostran och kortsiktig profit. Det viktigaste alternativet för obemedlade barn och tjänstlösa var dock placering i något hushåll enligt legostadgan. Modellen var laghistorisk utgångspunkt för fosterhemssystemet, vilket innebar att fosterföråldrarna fick ersättning genom att disponera över fosterbarnets arbetskraft. Principerna för val av åtgärd för problembarn var enkla, miljöfall placerades i fosterfamilj eller barnhem, beteendefall i anstalterna för vuxna vanartade. Under senare hälften av 1700-talet framfördes delvis nya tankar omvården av behövande barn, vilket varslade om att en ändamålsenlig, samhällsnyttig uppfostran inte kunde eller kanske ens borde förenas med kravet på effektivt utnyttjande av de ungas arbetskraft. Föreställningen kan i dag kanske förefalla självklar men torde ha inneburit något nytt för äldre tiders begreppsvärld. I samma tidsskede växte också spänningen mellan centralmakt och lokalsamhälle. Lagstiftaren försökte 1763 ålägga socknarna en obligatorisk utdebitering för fattigvård, men tvingades snart återgå till en reglering som gav församlingarna stort spelrum. Kring sekelskiftet 1800 tillämpade många socknar inflyttningsförbud för fattiga, äldre eller familjer sombara levde på mannens inkomst, vilket försvårade utkomstmöjligheterna för arbetslösa familjefäder som samtidigt dessutom lydde under legostadgornas krav på årsanställningar (laga försvar) för att slippa tvångsarbete. Den enskilde husbonden och de enskilda församlingarna började få problem att inom samma enheter föda, uppfostra och hålla sina »barn» i kontinuerligt arbete. Ideal om ett statiskt, hierarkiskt, auktoritärt och teokratiskt samhälle med godtyckliga rättsliga reaktioner rimmade illa med de krav som restes från nya grupper med växande ekonomiskt inflytande och som avsåg förutsägbara rättskonsekvenser liksom ökad rörlighet och integration mellan olika individer och samhällssektorer. »Hustavlans» rättsliga reglering låg i otakt med samhällets ideologiska och materiella förändring.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=