180 från Barnhuset förses med ett silkessnöre omhalsen, där knuten var förseglad med blystämpeld^^ Flera gånger krävde stadens politikollegiummönstringar av de barn som uppbar bidrag från det allmännad^^ Jättelika barnhus och andra anstalter inrättades med allmänt stöd för att överta husfädernas omsorg och kontroll. Staden var tät av krogar och bordeller. Särskilda män, »paltar» engagerades för att gå på patrull och mot provision med våld forsla lösdrivare, alkolholmissbrukare och prostituerade till Långholmen. Barnadödligheten var mycket hög, begravning av ett barn var en vanlig företeelse, som i likhet med bröllop och dop ofta följdes av dryckesgille. Gång på gång utfärdades förordningar i avsikt att förhindra, för att tala med den samtida Bellman, »kalas på dess mull» eller att man »söp dödgrävaren full». Stockholm, men också flera andra delar av landet, befann sig mot slutet av 1700-talet på ordentligt avstånd från det bysamhälle där alla kände alla. Långsamt men stadigt hamnade hustavlans rättsliga reglering allt mer i otakt med den sociala och ideologiska förändringen. Inflvttningsförbudet i 1788 års fattigvårdsförordning var ägnat att begränsa rörligheten. Samtidigt ställde den sociala utvecklingen allt fler utan helårslega, utan stadigt arbete som kunde försörja en hel familj. Bestämmelserna omtjänstetvång blev därigenomännu hårdare än förr, eftersomen obemedlad fortfarande måste skaffa sig laga försvar, men en anställning utanför hemorten riskerade att inte godtas av vederbörande socken. Den patriarkala, antinomadiska ideologin om tjänstetvång och husbondeväldets totalitet rimmade illa med det växande överskottet av arbetskraft. Dessutom stred ideologin mot gryende liberala önskemål om individens och arbetslivets frihet från statlig intervention. Ändå skulle just hustavlans tankestruktur hållas framsomlösning på 1800-talets sociala fråga. I det sammanhanget aktualiserades särskilda åtgärder för barn och ungdomar somuppförde sig illa, beteendefall. 1700-talets räddningsinsatser för unga fattiga individer hade som vi sett, oavsett striden om fosterhem eller anstalt, gällt de försummade barnen, miljöfallen. De vanartade barnen möter vi bara somhänvisningar till tukt- och spinnhusen, det vill säga i gränslandet till straffrättens åtgärdssystem. Det ger oss anledning att studera den äldre svenska rättshistorien omåtgärder avseende unga lagöverträdare. 128 Kongl. Förordning, angående Hospitals och Barnhus-Inrättningarne i Riket. 11 April 1763, artikel 4 §4. Reglemente, hwarefter Barnen wid Stora Barnhuset i Stockholmskola uptuktas, samt hwad eljest wid hushållningen derstädes är at i akt taga. 11 December 1766, artikel 2 §4. Se exempelvis Kungörelse från Stockholms Stads Politie-Collegium den 25 Juni 1778. Kungörelse från Stockholms Stads Politie-Collegiumden 1 October 1778. Fredmans epistel n:o 35 (»Bröderna fara väl vilse ibland ...»). Bellman 1790. 128
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=