176 av övergivna barn. Bland annat föreslogs att varje stad och provins skulle inrätta särskilda barnhus. Här var Oxenstiernas målgrupper barn, sominte stod under ett fungerande husbondevälde, till exempel sådana sompå grund av föråldrarnas fattigdominte kunde uppfostras, utan drev omkring och tiggde eller sågs som»små tjuvar /.../ rövare».Genomgående princip var att de omhändertagna barnen så fort som möjligt - ofta nämns en gräns vid åtta år - skulle placeras hos någon ny husbonde för att genom arbete uppfostras så att de kunde för »landet och staden i framtiden nyttige vara».'°2 På 1620-talet inrättades det stora Barn- och tukthuset i Stockholm. Förebilderna fanns främst i 1500-talets engelska Bridewells och Amsterdams raspehus, men också i det barnhus, som öppnats i Köpenhamn 1609.På Barn- och tukthuset blandades fattiga och brottslingar, unga och gamla, välartade barn med redan vanartade.^®'^ Det officiella språket kring barnhuset präglades från sin första början av en uppfostringstanke, vars intentionvar att skydda samhället på samma gång somden intagne förbättrades. Man måste understryka utgångspunkten att kortsiktig vinst kunde och borde förenas med långsiktig: barnen gagnade arbetet, arbetet gagnade barnen. Produktion, kontroll och fostranvar delar av en helhet, alla åldersgrupper hölls tillsammans. Senare tiders författare har uttryckt en indignerad förv^åning över att 1600-talets inrättningar inte förmådde renodla sina uppfostrande funktioner utan blandade in merkantila intressen och kortsiktigt profittänkande. Ståndpunkten kan nog anses anakronistisk. För att blanda i hop saker måste man först ha skilt demåt och uppfostran somnågot från arbetslivet seperarerat blev inte regel förrän efter 1800-talets ideologiska och strukturella omvandling. 106 Stadga omStädernes administration och upkomst i Riket. Den 26 Decembris 1619. Stadgan utfärdades aldrig men fungerade ändå som rättskälla till långt in på 1800-talet. Herlitz 1924 s. 97 med hänvisning till Bergfalk 1833 passim. Wieselgren 1895 s. 21-23. Lindstedt 1915 s. 20-26. F. Lindberg 1937 passim. Snare 1977 s. 80-81. Stadga om städernas administration 26 december 1619 p. 32 (även citatet). Constitution emot Tiggiare och Tidztiuffuer ... Mars 1624, p. XII. Instruction och underrättellse uthi the ährender som Hennes Maj;t allernådigast haffwer opålagdt befallat och tilbetrodt Landshöffdingen öfver ... att uthi sitt kall fliteligen påachta och förrätta. Den 8 januari 1635, p. 21. Kongl. Maj:ts ... Ordningsstadga hur hållas skal medh Tiggiare och fattige som rätt Allmoso behöfwe: Itemmedh Landstrykare och Lättingar. 28 februari 1642, p. VI. Landshövdingeinstruktionen28 januari 1687, Instruction hwar efter Kongl. May:ts troo Man och Landzhöfdinge öfwer N. så den somär nu för tijden der, somdhe, somefter honomi tiensten komma, hafwa sigh uthi sitt Embetes förrättning och beställning hörsambligen att efterrätta 28 Jan. 1687, p. 19. Wieselgren 1895 s. 35-38. Malmberg 1982 s. 251-252. 104 x Peterson 1927 s. 11-12. Utterström 1978 s. 13-21. Wieselgren 1895 s. 37-38, 43. Stadgan 1619 p. 32; Kongl. Maj:ts ... Ordningsstadga ... 1642, p. 6. Landshövdingeinstruktionen 28 januari 1687, p. 22. Wieselgren 1895 s. 22—43, T. Eriksson 1967 s. 205-209 och Bolin m.fl. 1992 s. 13—14. Tendensen kan kanske förstås bättre mot bakgrund av att alla tre författarna representerar professioner, vilka ägnat sig åt just uppfostran åtskild från arbetslivets produktion. 101 102 103 105 106
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=