RB 56

174 Under 1600-talet skildes också övergivna och vanartade barn ut som en särskild grupp i stadgorna om tiggeri, fattighus och kyrkotukt. Då inrättades också efter förebilder på kontinenten och i England de första offentliga barnoch tukthusen, anstalter som låg utanför den traditionella familjens ram, avsedda för materiell produktion, uppfostran och straff och somutgör våra tidigaste exponenter för organiserad inspärrning.]3e J^^n betraktas som överbryggande länkar mellan den aristoteliska och gammallutherska socialetiken om vanans makt och det tidiga 1800-talets teorier om ett straff som, utan kroppsliga plågor, på ett ändamålsenligt sätt kunde förändra den dömdes personlighet för framtiden, och på samma gång vara rättvist med tanke på det han gjort i det förflutna. Huvudalternativet för obemedlade tjänstlösa var dock placering under en husbondes omsorg i något hushåll. För barn och ungdom bytte systemet med tiden namn till/o5ter/7em. Även omrötterna ligger djupare, hittar vi en laghistoriskutgångspunkt i stormaktstidens arbetsrätt. 1664 års legostadga föreskrev till exempel att ett hjon intefick lämna tjänsten förrän husbonden ansett sig fått kompensation för nedlagda kostnader.Uppfostringskomponenten fick snart större utrymme. 1723 hette det att den somupptog, födde och utbildade fattig mans barn skulle ha rätt att behålla barnet tills det arbetat av omaket för uppfostran, 1739 att barn var skyldigt att stanna minst tre år »på det att de i ungdomen måge lära, att blivastadige». Den somtogs omhand före 12 års ålder var skyldig att stanna tills han fyllt 18 år. 1833 höjdes åldern till 21 år. Somutbyte mot den unges arbetsförmåga ålades husbonden att klä, föda och »kristeligen hantera» hjonet. Traditionenfördes sedan obruten från 1800-talets legostadgor till 1900-talets första barnavårdslag och behandlingsåtgärder för unga lagöverträdare; med direkt hänvisning till 1833 års legostadga infördes 1902 rätt för barnavårdsnämnd och styrelse för skyddshem, respektive strafflagens uppfostringsanstalt, att aga den unge och förfoga över hans arbetskraft tills han fyllt 21 år.^5 vår första barnavårdslag och behandlingsinriktade skyddsåtgärd löpte alltså i en laghistorisk fåra somplöjts upp redan under stormaktstiden. Tidigare har vi noterat hur statsmakten under slutet av 1600-talet och början 92 Sellin 1944 s. 104-105, 1976 s. 56-62. Kowalik 1982 s. 13-26. Mathiesen 1985 s. 60-67, 1972 passim. Garland 1990 s. 101. Foucault 1987 passim. Rusche - Kirchheimer 1939 passim. 95 Foucault 1987 s. 88, 143. v. Hofer 1992 s. 9 fn. 56. 9'' Kongl. May:ts Stadga och Påbudh, omTienstefolck och Legohjon. 30 Augusti 1664 , §6 p. 3. Kongl. Majas ... Ordningsstadga hur hållas skal medh Tiggiare och fattige som rätt Allmoso behöfwe: Item medh Landstrykare och Lättingar. 28 februari 1642, p. VII. Winroth 1901:111 s. 128-129. 95 Kongl. Maj:ts Stadga och Förordning, Angående Tienstefolck och Legohion ... den 6 Augusti 1723, §9. Kongl. Majrts förnyade stadga angående Tienstefolck och Legohjon 21 augusti 1739, §6 mom. 3. Kongl. Maj:ts Nådiga Legostadga för Husbönder och Tjenstehjon af den 5 Maji 1805, §13 mom. 4. SFS 1833:27 §20. SFS 1833:43 §20. SFS 1902:67 §§15, 20 respektive 1902:72 s. 4 §6.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=