173 Den traditionella husbonderollen var i gungning. Alla husfäder klarade inte av att föda sina »barn», familjerna och deras medlemmar tenderade att Öka rörligheten över lokalsamhällenas gränser. 7.4. I husfaderns ställe - in loco parentis Självförsörjningsprincipen innebar att den sominte kunde leva på eget kapital var tvungen att arbeta. Från landskapslagarna framtill slutet av 1800-talet föreskrev svensk rätt olika former av tvångsåtgärder mot obemedlade personer som inte kunde visa upp en anställning hos någon godkänd husbonde. 1300-talets rikslagstiftning utgick från att alla som ägde mindre än tre marker skulle ta lega.^^ Vasatiden medförde nya sanktioner och hårdnade attityder mot självförvållat fattiga, arbetsföra tjänstlösa.Tvångsarbetet började delvis styras till den expanderande centralstatens egna produktionsenheter. Tjänstlösa, tiggare och landsstrykare som var friska hotades med att hamna i »bulten på Konungens slott eller gårdar en månad eller två och göra kronans arbete», »hållas uti spåran till arbetet eller sändas till Salebergit».^° Johan III utökade 1577 arsenalen med att fogdarna kunde skriva ut arbetslösa till soldater. Sedan indelningsverket införts 1682 tillerkändes obemedlade individer laga försvar mot krigstjänst genom att ta en anställning somvar godkänd enligt legostadgorna.*^' Krigstjänst avskaffades somsanktion 1824, sedan förstods med »laga försvar» varje sysselsättning eller omständighet sombefriade från lagarnas övriga påföljder, exempelvis tvångsarbete, polisövervakning och anmälningsplikt. Här finns en omfattande litteratur. Underdånigt betänkande med dertill hörande handlingar angående fattigvården i riket, utom Stockholms stad, jämte dermed sammanhang egande ämnen. Sthlm 1839. (del 2), s. 135. Hammarskjöld 1866 s. 122. Winroth 1878 s. 53, 66. Wieselgren 1895 s. 319-321. SOU 1926:9s. 31-32. Eek 1943 s. 36. SOU 1949:4 s. 35. Montgomery 1933 s. 249-251, 1951 s. 55. Utterström 1957 s. 249-250. Rudstedt 1972 s. 3. Snare 1977 s. 57-62, 80-81, 103. Helgeson 1978 s. 3. P. Eklund 1974 s. 201—208. Jakobsson 1984 passim. Wallentin 1987 s. 3—14. Harnesk 1990 s. 32-38. v. Hofer 1992 s. 8-10, 21-23. Omlösdriverilagstiftningens kontinuitet från trälrätten, se Ncveus 1974. MELLBB 14:3, Dr 1 38-40. MEStL BB 21:4. •'*** Skråordning först gifven för det så kallade Helge Andes hus och Hospital, men sedan är förordnat at efterlefvas af Danviks Hospitals Föreståndare och dervid warande betiente (Ordinantian för Stockholms Stads Helgeandshus och Hospital 1533), p. 49. Örebro artiklar 1540 (Riksregistraturet 1539-1542 f. 22. v.). Ordinantia eller landsordning, antagen i Lödöse och utfärdad 1540 den 9 April. Kongl Kungörelse omdyrtiden 4 April 1546. Artiklar hwar effter alla Fougtar eller Befallningsmän sig rätta skola. 30 Maij 1555. Instruction för alla Konungens fogdar 1583. Kongl Kungörelse omdyrtiden 4 April 1546. Instruction för alla Konungens fogdar 1583. Kongl. Maj:ts förordning angående Utskrifningar. 4 Januari 1577. Kongl. Maj:ts Stadga och förordning, angående Tienstefolck och Legohjon, samt åtskillige härtils därwid förelupne missbruk och oordningar. 23 November 1686. »Kongl. Maj:ts slott och ladugårdar» nämns i Instruction hwar efter Kongl. May:ts troo Man och Landzhöfdinge öfwer N. så den somär nu för tijden der, somdhe, somefter honomi tiensten komma, hafwa sigh uthi sitt Embetes förrättning och beställning hörsambligen att efterrätta. 28 Jan. 1687. (1687 års Instruktion för landshövdingar.) 89
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=