166 religiös rättrogenhet och social lojalitet somtvå sidor av samma sak. Genomatt varje individ ålades förpliktelser inte bara mot Gud utan också mot sina medmänniskor, blev avvikande beteende, exempelvis överträdelse av strafflagen, samtidigt ett brott mot den gudomliga lagen, ett specialfall av synden. Dess bestraffning kunde därför inte i frågasättas av bristfälliga människor.'^'^ Sanningen omlivet, det uppenbarade Ordet, hämtades från Bibeln eller antika källor. Den grundläggande förståelsen av individens och statens mål och mening var religiöst präglad av den lutherskt-ortodoxa konfessionen.Den teologiska lärobyggnadens uttolkare, prästerskapet, hade en given plats i statsrättsteorin. Efter den svenska reformationen blev Luthers lilla katekes det viktigaste läromedlet för folkets undervisning. Boken innehöll bland annat »Hustavlan», ett antal bibelcitat sombeskrev människornas placering och funktioninomden s.k. treståndsordningen: bönder och borgare (näroståndet), krigare (värjoståndet) och präster (läroståndet)."^^ Individen tilldelades rättskapacitet efter sin ståndsmässiga status eller korporativistiska anknytning.'^^ Den bibliska utgångspunkten innefattade en pessimistisk topik om»aldrig så illa somnu», en nostalgisk guldåldersmyt, enligt vilken människan efter syndafallet hade förskjutits ur Paradiset för att sedan uppföra sig sämre och sämre. Som många andra degenerationsteorier balanserades också den kristna av en mer hoppfull frälsningshistoria. Människan kunde nämligen genomdet heliga sakramentet dopet ingå ett avtal med Gud, i vilket hon utfäste sig att av alla krafter sträva mot kristen perfektion såväl i sinnelag somi yttre handling. Här beskrevs ett samband mellan dopet, skötsamhet, social stabilitet på jorden och möjligheten att komma till himmelriket i livet efter detta."^* Tesen att allt var så mycket bättre förr vädrades under 1600-talet särskilt energiskt av adeln, vilket kan förefalla märkligt mot bakgrund av att just aristokratin ställde sig bakomett omvälvande systemskifte avseende Sveriges styrelse och administration."*^ Ideologiskt kunde emellertid förändringarna motiveras med att det ytterst handlade om en återgång till det gamla.Dessutom medgav den skolastiska, teorationella rättsteorin uttryckligen att lagarna måste få ändras omsederna försämrades. P.-A. Karlsson 1988 s. 363, 375. Bo H. Lindberg 1992 s. 235, 392-441. L. Petterson 1992 s. 29-31. Ahlberg 1967 s. 428, 569. von Wright 1993 s. 25. Pleijel 1951, 1970 passim. Sandin 1986 s. 50—53. L. Petterson 1992 s. 25—32, 69—71, 201. Bo H. Lindberg 1992 s. 214-233. En annan indelning förutsatte fvrastånd, bland annat i den svenska riksdagens adel, präster, borgare och bönder med olika status. Antalet stånd är dock mindre intressant jämfört med den gemensamma föreställningen om att funktionellt skilda grupper skulle förenas i ett statiskt-hierarkiskt helhetssamhälle. Se P. Englund 1989 s. 28-32. Reutersköld 1934 s. 413. •»s Bo H. Lindberg 1992 s. 392-393. L. Ericson 1988 s. 34. P. Englund 1989 s. 103. 50 P. Englund 1989 s. 111. 5' C. Peterson 1985 s. 275-283. Bo H. Lindberg 1989 s. 58-59.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=