148 sig olycklig’ /.../ Kärlek och förtroendeuträtta intet, aga ännu mindre, och efter att ha försökt alla medel får man slutligen den övertygelsen påtvingad, att man här har att göra med en i moraliskt avseende abnormnatur». 180 Berg antog att bland de ledande själarna i industristädernas pojkligor fanns en eller flera individer som »kommit till världen med ett oförytterligt arv av onda drifter och böjelser». I Bergs teoribild visade sig den nya naturvetenskapliga positivismen ingalunda utesluta utan tvärtom trivas väl tillsammans med en moralism med rötter i ortodoxt-lutherska tankemönster; som en syntes av Lombroso och gamla testamentet hänvisade Berg nämligen till den »förfärliga sanningen» att föräldrarnas missgärningar straffades uppå barnen intill tredje och fjärde led.'^^ Även omrashygienismen redan stuckit upp sitt huvud i den svenska debatten, fick den alltså inget som helst genomslag i förarbetena till 1902 års lagar. Men kulturklimatet skulle snart förändras. Emigrationsutredningen 1910 uttryckte en allmänt negativ syn på invandring av sjuka eller svaga människor. Vid samma tid började rashygieniska idéer framföras systematiskt av bland andraläkarna Olof Kinberg och David Lund.’^^ När svenska sällskapet för rashygien bildades 1911 var båda engagerade, liksomi den svenska kriminalistföreningen somgrundades samma år. Den svenska läkarkåren uppehöll sig i påfallande grad vid tanken på en speciellt välutrustad, nordisk ras och gav uttryck för social- och kulturpolitiska stämningar, vilka var delar i en större rörelse mot nationell samling, kultivering och upprustning. Sedan David Lundi egenskap av direktör på uppfostringsanstalten Hall 1914 undersökt de intagna, kom han framtill att drygt 80 %var psykiskt eller fysiskt mindervärdiga, ett resultat sommåste tett sig beklämmande för varje uppfostringsoptimist. Lund menade att det inte längre gick att bara »tro på gossarna», somhans företrädare Fredrik Fant (tillika ledamot i ligapojkskommittén) och andra anstaltsdirektörer formulerat saken vid fattigvårdskongresserna 1906 och 1911.1*5 I förarbetena till 1922 års lagförslag omtvångsuppfostran hade visserligen de sociologiska faktorerna ännu visst försteg, då det hette att »brister i uppfostran, skadlig omgivning och andra ogynnsamma yttre omständigheter i flertalet fall Berg 1895. Svensk Läraretidning 1895 nr 48-50. Citatet från nr 49 (4 december), s. 645. Berg, Svensk Läraretidning 1895 n:r 50 (11 december), s. 658-660. Berg gjorde här alltså en travesti på flera ställen i Gamla testamentet, t.ex. 2 Mosebok 20: 5, somtalar omden nitälskande Guden, somingalunda låter någon bli ostraffad utan »hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led». »de från Amerika återflyttade personerna med avseende på hälsa och arbetskraft ofta är mindervärdiga /.../ ej tillåtas flytta in i landet». Emigrationsutredningen, bilaga XVII. Qvarsell 1985 s. 167-188. Omden nya »svenskheten» i det tidiga 1900-talets offentliga samtal, se Broberg 1988 s. 196, Björck 1946 s. 10, Hammar 1964 s. 370-371, Nordenfors 1992 s. 80—81. ’*5 Ohrlander 1992 s. 177. 184 180 181 182 183 184
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=