143 bruk flera decennier.*^^ pör barn var prygel snarast något självklart i England och bedömdes som en »short, sharp schock»d^® Reformrörelsen stödde en utvidgad tillämpning av barnprygel som ett alternativ till fängelse. Bland tillskyndarna märktes Royal Commission on Reformatory and Industrial Schools, Howard-sällskapet och - vilket belyser risken för anakronistiska slutsatser — National Society for the Prevention of Cruelty to Children. Under 1890-talet dömdes årligen cirka 3.000 engelska barn under 14 år till prygel. Det tycks inte sällan ha rört sig om små barn i händerna på grundliga och kraftfulla exekutörer.’^*^ Efter en medicinsk undersökning 1900 av en 7-årig engelsk pojke somblivit pryglad skrev läkaren: »I saw the boy two or three days after the infliction of this punishment, and his little back was covered with wounds which extended right through the skin to the muscles, and not only was his back a mass of rawness, but the wounds had come round to the front of the abdomen, and they had cut down to the muscle on the front of his frame».'7° I Sverige stöddes, somvi har sett, dessa handfasta uppfostringsmetoder av kulturpersonligheter som Gottfrid Billing, Algot Bagge, Ivar Afzelius och Ernst Trygger. Vi vet också att många av männen bakom 1902 års svenska uppfostringslagar önskade spöstraff, upp till 40 slag med ris eller rotting, för unga lagöverträdare, en åtgärd somtillämpades somdisciplinstraff i fängelserna.Att attityderna senare under 1900-talet successivt skulle förändras mot humanare, i betydelsen mindre blodiga, former för uppfostran och straff räcker inte för att framställa Liszt somutpräglat hård och omänsklig vad gäller perioden dessförinnan. Däremot kan han nog knappast räknas till de förkämpar för en humanare fångvård, som trots allt fanns i hans egen tid.’^-^ I Liszts rättssyn fanns Radzinowicz nämner ett fall där en åldrig man tilldelats 25 slag med »katten» för att han hade tiggt och sovit ute. Radzinowicz - Hood 1990 s. 710. Begreppet skulle senare överföras på korta, avskräckande institutionsbehandlingar. 1948 avskaffade det engelska parlamentet prygel som straff för vuxna och barn. Radzinowicz — Hood 1990 s. 711—719. »the birch had been soaked in pickle for an hour or two, was ’wiry and wet ... and had the resemblance of wires more than wood’ ... after two or three strokes had been laid on the culprits right buttock resembled nothing so much as a piece of raw beef ...». Radzinowicz — Hood 1990 s. 717. I Tyskland användes samma disciplinmedel: »Wird mit dem Stock oder mit der Peitsche ordonnanzmässig zugeschlagen, so muss beim fiinften Hieb die angespannte Haut platzen und jeder folgende Hieb klatscht in die blutige Masse, bis je nach Zahl der Hiebe der ganze Hintern zu Brei geschlagen ist». Krohne 1889 s. 54—55. Se ögonvittnesskildringen i Rudstedt 1972 s. 173 angående en 20-årig fånge som 1897 försökt rymma från Långholmen, infångats ochdömts till 30 slag med hasselkäpp: »Lindahl skrek förskräckligt, men så sprack också huden på honom så att blodet sprutade fram». Se även Rudstedt 1994 s. 36—37, somanger att ännu 1917 bestraffades 17 svenska fångar med prygel. '^2 Geheimrådet Krohne arbetade energiskt för att avskaffa prygelstraffet somdisciplinmedel i fängelserna. Krohne 1889 s. 353-362. Svensson och von Koch 1908 s. 56 och 122. 168 169 170
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=