RB 56

107 att den abstrakta, juridiska metoden inte var effektiv, eftersom brottsligheten och återfallen ökade. Ferri ansåg att den experimentella, induktiva metoden var nyckeln till all kunskap. För den positiva skolan var vetenskap det samma som undersökning, värdering och resonemang rörande fakta, medan straffrätten bara behövde papper, penna och bläck och en hjärna fylld med överflödiga läsefrukter från böcker gjorda på samma ingredienser.^^ Ferri förordade därför ett samarbete mellan straffrätt och sociologi, där resultat och målsättningar var juridiska men metoderna sociologiska, psykologiska, antropologiska och statistiska. Experiment och observationer skulle avslöja orsakerna till kriminalitet och därmed de medel somkunde förebygga den.^* I sin politiskafilosofi var Ferri tydligt påverkad av utvecklingsläran.Straffrättsligt ville han ersätta begreppet moralisk skuld med socialt ansvar. Varje människa skulle alltid hållas ansvarig inför samhället för de brott hon begick, oavsett omhon var ung, vansinning, berusad eller sömngångare. I motsats till Lombroso och Tarde avvisade han tanken på beteendestyrning genom avskräckning. De statliga reaktionerna skulle inte vara straff {pena-castigo) utan vetenskapligt utformade sanktioner (pena-difesa) baserade på vilken grad av samhällsfarlighet brottslingen bar på.^^ Domaren måste därför ha goda kunskaper i psykologi, antropologi och psykiatri, rättegången bli en vetenskaplig diskussion omden tilltalades person och sociala villkor, syftande till att finna den mest rationella bland sanktioner som varning, böter, gottgörelse, tvångsarbete i frihet eller tidsobestämd förvaring i anstalt.^** Också Garofalo betonade statsnyttan och menade att individen inte representerade något annat än »en cell i samhällskroppen».^^ Ffans evolutionismvar präglad av Darwin, Spencer och Marx. Genomnaturens urval, skrev Garofalo, straffades bristande anpassning med utstötning och förintelse. Samma lagar borde gälla för mänsklig samlevnad. Den sanne förbrytaren visade i sin bristande altruism hur illa anpassad han var för den sociala omgivningen och staten borde därför avsöndra honom från den sociala sektorn genomatt verkställa en artificiell selektion — dödsstraff, livstids inlåsning eller deportation — jämförbar med när naturen dödar de individer som inte kan assimileras till dess livsvillkor.^^ De altruistiska sinnena hade utvecklats fel hos den sanne förbrytaren, han bar på en instinkt, en moralisk anomali, somantingen var nedärvd eller förvärSellin 1960 s. 295. Även Mannheim 1970 s. 218-220. Stang Dahl 1978 s. 54. Ferri, som satt i det italienska parlamentet 1886-1924, var till 1912 en av socialdemokraternas mest framträdande ledare men anslöt sig senare till fascismen. Sellin 1960 s. 289—292, Stang Dahl 1978 s. 53. « Sellin 1960 s. 283-85, 296-97. Schmidt 1983 s. 366, 378. f’'» Selhn 1960 s. 297. <’5 Alien 1960 s. 274. Garofalo 1914 s. 219-220. Alien 1960 s. 265-266.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=