101 vetenskaperna. Lika obönhörligt, menade Spencer, som samhällets organism genomgår faser från en obestämd, kaotisk homogenitet till en bestämd, välordnad heterogenitet, lika säkert anpassas människoarten successivt och ändamålsenligt till ständigt högre perfektion. Spencers idéer om social utveckling stod i nära beroende av en etisk teori - utilitarismen — som hävdade att alla varelser, även människor, upplever lust om de lyckas med sin anpassning i kampen för tillvaron. Eftersom individen bör sträva efter att maximera lusten får samhället inte hindra fria avtal och samarbete. Denna liberala statsuppfattning nyanserades av åsikten att människan har den unika förmågan att föreställa sig framtiden och eftersträva framtida mål, kort sagt att behärska sina begär och skjuta upp belöningen. Hon kommer därför att lära sig att eftersträva lust på lång sikt och finna att samarbete med andra främjar den egna måluppfyllelsen. Den individ som hjälper andra kan själv räkna med hjälp.När den etiska egoismen, den egna lyckan, sammanfaller med utilitarismen, det allmänna bästa, kommer pliktmedvetandet att vara onödigt och falla bort och människan fyllas av en spontan normativitet. Längre frami utvecklingskedjan hägrar Spencers idealmänniska i all sin kroppsliga och andliga förträfflighet: större hjärna, välutvecklat nervsystem, behärskad, självkritisk, empatisk, motståndskraftig mot impulser, på samma gång nöjd med livet och nyttig för samhället.-*^ Spencer förläde med andra ord inte sin guldålder i ett förlorat paradis utan till en ljusnande framtid. En gemensam tanke för hela den kristna traditionen fram till 1700-talet hade annars varit att människan efter syndafallet saknade faktisk förmåga att helt leva upp till de paradisiska, »naturliga» normerna. Spencers frälsningshistoria ligger på så sätt närmare den sekulariserade naturrätten, somtvärtomanser människan ha förmåga att av egen kraft uppfylla alla brister. Under förnuftets ledstjärna tillkommer så den moderna, sekulära och linjära framstegstron, där längtan till guldåldern riktas mot ett kommande idealsamhälle här på jorden utan normativ förebild i det förgångna. Spencers framtidsbild hade emellertid också några mörkare partier. Den underlägsna personlighetstypen, the savage character, asocial, slösaktig, onyttig och oberäknelig, skulle ofrånkomligen förekomma under varje epok. Ät detta fanns emellertid inte mycket att göra. Sociala åtgärder somsyftade till att styra det moraliska beteendet byggde nämligen på felaktiga antaganden, som förbiSpcnccr hade för övrigt formulerat principen om kampen för tillvaron redan innan Darwin presenterat sin åsikt. Oxenstierna 1944, Nordisk familjebok Bd. 18 sp. 228. Frängsmyr 1985 s. 190194, 1992 s. 176-177. Eriksson — Frängsmyr 1992 s. 176. Lantz i Strömholm— Frändberg 1988 s. 303-305. Forsythe 1987 s. 176-177. Temat återkommer gång på gång i de sedelärande »Folksagor» som Fridtjuv Berg gav ut i början av 1900-talet, Lilla Rosa och långa Leda, Silvervit och Lillvacker m.fl. Berg 1899. Spencer 1855 s. 564-585. 30 Bo H. Lindberg, 1992 s. 77-79.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=