Förord Skall ungdomsbrottslingar i de övre tonåren straffas eller vårdas? Frågan har stått i centrumför 1990-taiets rättspolitiska debatt, vilken har präglats inte bara av spekulationer om framtiden utan i påfallande grad också av återblickande perspektiv. Debatten har kretsat kring motsatspar som humanitet - repression, behandlingstanke- klassisk straffrätt, statsintervention-liberal rättsstat, offentlig sektor - civilt samhälle och internationalisering- isolering. Diskussionen har tydligt visat att politiska värden påverkar kriminalpolitiken men också det omvända, att kriminalpolitiken kan fungera somverktyg för att tydliggöra och befästa politiska värden. I förklaringen av ungdomsbrottslighetens orsaker och omfattning framställs ofta äldre tiders hem- och arbetsliv som ett tätt, paternalistiskt och effektivt brottsförebyggande system, där de flesta ungdomar förvärvsarbetade under omedelbar tillsyn av föräldrar eller andra vuxna personer. I skarp kontrast till bilden av en, åtminstone i några avseenden, svunnen guldålder framträder dagens västerländska arbetsliv somsällan utnyttjar ungdomar, men somjust därför inte heller anses erbjuda möjligheter till ändamålsenlig social kontroll och uppfostran. Resonemanget leder till skilda kriminalpolitiska slutsatser. En del debattörer rekommenderar vård, andra säger sig förespråka rättvist strafftänkande, en tredje grupp anbefaller olika slags kombinationer av straff och vård. Gemensamt är dock att man tillgriper sin uppfattning omdet förflutna och samhällets förändring somett hjälpmedel för att förstå och lösa aktuella politiska problem; det historiskaargumentet blir ett juridiskt argument. Mot den bakgrunden uppkommer nya frågor. Ligger debattens, och den svenske lagstiftarens, rättshistoriska analys i linje med forskningsfronten? Ar guldåldersteorin omden lyckliga bondefamiljen en bra utgångspunkt för att åstadkomma en effektivt brottsförebyggande kriminalpolitik i det postindustriella samhället? Ar det nya kriminologiska teorier och rättsliga regleringar somventileras i dagens offentliga samtal, eller har de prövats tidigare och i så fall med vilka resultat? En utförlig, systematisk rättshistorisk undersökning av upprinnelsen till 1900-talets svenska rättsliga dualism beträffande samhällets reaktioner mot ungdomsbrott har saknats. Föreliggande arbete analyserar ur ett historisktkomparativt perspektiv den idé- och laghistoriska bakgrunden till vår egen tids rättspolitiska debatt i ämnet. Boken utgör en omarbetad och utvidgad version av min avhandling från 1994.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=