74 10 kap. 15 § SL upplösa sammankomster. Således kan 10 kap. 14 § SL likväl ha fungerat som en politisk opinionsfrihetsinskränkning. 3.1.3. Straffbudets tillkomst dr 1887 — sammanfattning och slutsatser I 1864 års strafflagvar uppmaning till andra brott än uppror eller förräderi inte kriminaliserat annat än omyttrandet kunde bestraffas som utarbetades därför ett lagrumsominflöt i strafflagen såsom 10 kap. 14 §. Enligt denna paragraf kunde den sommuntligen inför allmänheten eller genomskrift uppmanat till våld mot person eller egendom straffas med böter eller fängelse. En del liberalt sinnade lantmannapartister ställde sig kritiska till förslaget, eftersomde misstänkte att lagändringen kunde komma att utnyttjas till att inskränka den politiska yttrandefriheten. Dessutomframfördes en del juridiskteknisk kritik mot det nya straffbudet. Propositionen bifölls dock av båda kamrarna och påföljande år antogs slutligt en med 10 kap. 14 § SL korresponderande utvidgning av 3 § 7 momTFF. Den nya strafflagsparagrafen och dess tryckfrihetsrättsliga motsvarighet tycks inte ha haft annat än marginellt inskränkande inverkan på den politiska yttrandefriheten. Visserligen syftade revolutionär socialistisk propaganda normalt till att informera de obesuttna om den samhällsomstörtning somliksom en flodvåg skulle välta och omvandla samhället. Att en socialistisk eller anarkistisk agitator i explicita ordalag uppmanade arbetarna att med våld angripa personer eller egendom torde emellertid ha varit sällsynt. Den nya paragrafens bristfälliga utformning för stävjande av socialistisk propaganda framhölls under lagstiftningsprocessen av justitierådet Axel Örbom. Dennes påpekanden bemöttes dock av justitieministern med en upplysning omatt det nya lagrummet inte åsyftade att undertryckaviss agitation utan endast att fyllaen juridiskteknisk lucka i lagstiftningen. Något explicit syfte att inskränka den politiska opinionsfriheten angavs således inte när offentlig uppmaning till våld å person eller egendomår 1887 kriminaliserades i 10 kap. 14 § SL. Straffbudet tycks inte heller ha utformats så att det fick någon sådan effekt. anstiftan. År 1887 5.2. Utvidgningen av 10 kap. 14 § SL år 1889 3.2.1. Lagstiftningsprocessen Den 19-22 april 1889 hölls en socialistisk kongress i Stockholm. Vid denna kongress beslöt ombuden för de medverkande förbunden att gå samman och bilda Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, SAP. En resolution antogs, i vilken fastslogs bl.a. att partiet i sin verksamhet inte strävade efter en våldsam revolution, med den reservationen att man, om de styrande genom blindhet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=