61 resonemang tämligen otvetydigt uppmuntrade till vapenvägran är uppenbart. Då åtalet prövades kriminaliserade 3 § 7 mom. TFF dock uteslutande uppmaning till uppror, myteri eller våld å person eller egendom. Det textparti, i vilket sägs att du måste »antingen du vill eller icke, överlägga med dig själv om, vad det egentligen är, som tvingar dig att skjuta på dina vapenlösa bröder», kan, särskilt i beaktande av skriftens avslutande maning till soldaten att komma ihåg sin plikt mot sina kämpande klassbröder, tyckas inrymma ett revolutionärt budskap. Den moraliska frågeställningen har emellertid lämnats obesvarad. Förutsättningarna för att i resonemanget intolka en myteri- eller upprorsuppmaning måste därför rimligtvis ha varit tämligen begränsade. I målet förordnad jury tycks således inte ha tagit intryck av vare sig stadgandet i 86 § RF att man för innehållet i tryckt skrift endast kunde straffas omdetta stred »emot tydlig lag» eller stadgandet i 3 § TFF att de, somhade att pröva omett yttranden stod i strid med paragrafens brottskatalog, skulle fästa särskild vikt vid att »i fall, som tvetydiga synas heller fria än fälla» och vara »alltid utan rättighet att, i vilket fall som helst, draga obestämda» slutsatser av uttrycken. Straffet för uppmaning till förräderi var enligt 8 kap. 3 § SL jämfört med 2 kap. 5 § domstolarna vid straffmätningen bundna av juryns ställningstagande i skuldfrågan endast på så sätt att det inte var möjligt att döma Birger Svahn till lindrigare påföljd än straffarbete två månader. Den slutliga straffmätningen visar i och för sig att Fiögsta domstolen såg mindre allvarligt på skriftens samhällsfarlighet än underinstanserna. Eftersom Birger Svahn då Högsta domstolens utslag meddelades varit häktad under nästan fem månader komhan emellertid att vara frihetsberövad under sammanlagt nästan tio månader.^^ lag straffarbete i lägst 2 månader och högst sex år. Sålunda var samma 4.3. Förändringar av lagstiftningen Efter 1906 års ändringar, då stadgandet i 10 kap. 11 § SL om uppmaning till uppror upphävts, kom brottstyperna uppmaning till förräderi och samhällsfarlig ryktesspridning att under flera decennier undgå lagstiftarens uppmärksamhet. I det förberedande utkastet till strafflag ombrott mot politiska rättigheter och brott mot allmän ordning och frid av år 1933 föreslog Johan Thyrén att uppmaning till förräderi skulle anses innefattat av det ordinarie uppviglingsbrottet och därför utgå.^^ Straffbudet mot samhällsfarlig ryktesspridning, som stått orubbat sedan 1864, ansåg han borde utvidgas till att avse inte bara lögner och falska rykten som satte rikets säkerhet i fara, utan även ryktesspridning Birger Svahn häktades den 22 september 1908 och Högsta domstolens utslag gavs den 16 februari 1909. SOU 1933:6 s. 210. I Thyrens strafflagsutkast motsvarades 10 kap. 14 § SL av 6§ i kapitlet om brott mot ordning och frid.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=