48 fattade hot omvåld eller uppmaning till brott såsomt.ex. värnpliktsvägran. De socialistiska försvarsnihilisterna förespråkade vapenvägran i fråga om det nationella försvaret, men såg med entusiasmframmot den dag då det »fosterlandslösa proletariatet» i den »sista striden» skulle få möjlighet att bruka vapen mot rikets officerare och s.k. överklass. Denna inställning betraktades, föga förvånande, av många inomframför allt högern somlandsförrädisk och i linje därmed gjordes ibland gällande att all försvarsnihilistisk propaganda borde förbjudas. Bland de borgerliga torde det inte sällan ha funnits en viss förståelse för vapenvägran sommotiverades av religiösa skäl. Religiösa värnpliktsvägrare tycks emellertid inte i någon nämnvärd utsträckning ha dömts mildare än de socialister somvärnpliktsvägrade p.g.a. politisk övertygelse. Ur ett socialt perspektiv kan en rättsordning anses utgöra ett befästande av en maktordning, vars funktion i första hand är att upprätthålla av de ledande samhällsskikten önskade förhållanden. I denna studie har emellertid anlagts ett straffrättshistoriskt synsätt. Ur ett sådant, rättsteoretiskt, perspektiv kan den bestående ordningens inställning till bl.a. antiparlamentarisk och försvarsnihilistisk propaganda sägas ha rört framför allt i vilken utsträckning en formell rättsstat tillerkände politiskt inkorrekta meningsinriktningar yttrandefrihet. De etiska, sociala och politiska värderingar sompräglade de människor som figurerar i detta arbete är inte dagens. När deras agerande betraktas av en person somväxt upp i och präglats av ett annat samhälle finns det en risk för att deras värderingar och handlingssätt nedvärderas genomatt mätas med modern måttstock. Men det går knappast att undvika nutidsorienterade värderingar i ett arbete av denna art. Att frigöra sig från egna tidsbundna värderingar - i mitt fall principiellt liberala sådana - är inte möjligt. socialdemokratiska partiet emellertid nästan tre gånger så många röster som man hade erhållit vid 1877 års val. Se t.ex. SOU 1935: 8 s. 268. Personne-Wallberg, 1971, s. 37 ff. och 50 f. Enligt vad Bengt Andersson uppger i uppsatsen »Värnpliktsvägrarfrågan i riksdagen» var värnpliktsvägran av samvetskval en företeelse som nära sammanhängde med frikyrklig väckelsefromhet och somkomatt aktualiseras framför allt av medlemmar av det år 1872 bildade fribaptistiska samfundet. Andersson, 1964, s. 114. Närmare om utvecklandet av rättsregler beträffande personer somvägrar att fullgöra värnplikt, se Nelson, 1965, s. 82 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=