RB 55

44 aldemokrater togs beslutet dock i ett fall med endast 112 röster mot 1 lO.*^ Den lagstiftning som genomfördes för att begränsa fackföreningsrörelsens inflytande var främst sådan somåsyftade att skydda strejkbrytarefrån att bli utsatta för tvång och repressalier. Bl.a. utvidgades brottstypen olaga tvång i 15 kap. 22 § SL på ett sätt somavsåg att skydda strejkbrytare mot trakasserier. I 15 kap. 22 § SL stadgades ursprungligen straff för den som utan laga rätt eller med missbruk av sin rätt genomvåld eller hot tvingade annan att något göra, tåla eller underlåta. Försök till brott mot 15 kap. 22 § SL var straffbart om det kvalificerades som hot enligt 15 kap. 23 § SL. Enligt 15 kap. 24 § SL föll varken olaga tvång eller olaga hot under allmänt åtal. Av personer somfrämst såg till fackföreningsrörelsens skadeverkningar gjordes under slutet av 1800talet gällande att tvång mot strejkbrytare alltför sällan beivrades. Genom lagändringar åren 1893 och 1897 erhöll därför allmän åklagare rätt att åtala olaga tvång, omfråga varit omatt tvinga någon att delta i en arbetsinställelse eller att hindra någon att återgå till eller att överta erbjudet arbete.*^ Försök att tvinga någon till nyssnämnda företeelser kriminaliserades dock först år 1899, då ett i folkmun efter motionären Pehr Pehrsson i Äkarp uppkallat tillägg i 15 kap. 22 § SL antogs av riksdagen.*^ Denna bestämmelse, den s.k. Äkarpslagen, påstods av socialisterna vara en mot arbetarna riktad klasslag. Lagen kritiserades även på rent juridisk grund bl.a. för att bestraffa försök till brott på ett sätt som stred mot gängse rättsprinciper. 3.3. Socialismen Sverige började att industrialiseras i egentlig mening först under 1870-talet. Socialismen komi Sverige inte att få någon betydelse förrän under 1880-talet. Den förste svenske socialistagitator som vann viss framgång var den engagerade talaren August Palm, som tagit intryck av den socialistiska ideologin under vistelser i Tyskland och Danmark. Egentlig ledare för den nya politiska rörelsen blev emellertid realpolitikern Ffjalmar Branting. Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP, grundades år 1889. De radikala inom SAP framställde krav på en våldsam revolution. Hjalmar Branting synes under 1890-talet dock ha börjat göra gällande att det var möjligt att förändra det svenska samhället genom partiella sociala reformer och vid 1896 års andrakammarval blev han SAP:s förste ledamot i riksdagen. Sedan 1909 års storstrejk avslutats med ett nederlag för arbetaresidan övergav SAPden revolutionära generalstrejksstrategin och försökte istället att erövra den politiska makten uteslutande inom 16 AK 1905:59 s. 66. 17 SFS 1893:37 s. 3 och SFS 1897:38. 1* SFS 1899:55. Åkarpslagen samt särbestämmelsen omåtal i 15 kap. 24 § SL upphävdes år 1938 genomSFS 1938:250.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=