21 Danmark inte sällan kvalificerades som försök att åstadkomma högförrädiskt uppror/ Under 1900-talet blev behovet av en genomgripande straffrättsreform alltmer påträngande. Den konservative politikern och straffrättsprofessorn Johan Thyrén utredde under 1900-talets tre förstadecennier straffsystemet och framställde ett omfattande förberedande utkast till strafflag.^ År 1948 genomfördes en fullständig revision av bl.a. brotten mot staten och allmänheten.^ Straffrättskommittén framlade år 1953 ett förslag till brottsbalk, vilket genom lagstiftning år 1962 resulterade i den sedan år 1965 gällande strafflagen.Är 1970 vidtogs diverse lagändringar i avsikt att vidga yttrandefriheten på ett flertal områden.Genom 1970 års revision avkriminaliserades bl.a. brott mot trosfrid, vissa förfaranden med pornografiska bilder, ringa fall av uppvigling, skymfande av svensk eller utländsk flagga eller annan rikssymbol samt möjligheten till straffskärpning vid ärekränkning mot främmande makt. Sedermera har dock stadganden mot dels barnpornografi, dels olaga våldsskildring influtit bland yttrandefrihetsbrotten. Vidare har den från 1970-talet härrörande liberala inställningen till vänsterextremisters politiska yttrandefrihet inte återkommit beträffande under 1990-talet förekommande högerextremister, utan de senates anspråk på politisk yttrandefrihet har mötts av en betydligt mindre tolerant inställning. 2.2. Tryckfrihet^^ Den statliga och kyrkliga kontrollen över tryckfrihetsrätten har tidvis varit fullständig. Religion, politik och erotik är ämnesområden somvarit utsatta för omfattande repression. Verksamhet med anknytning till kungen eller rikets styrelse och ämbetsmän har i allmänhet skyddats från kritik. Med undantag för det korta tidsintervallet mellan ikraftträdandet av 1766 års tryckfrihetsförordning och Gustav III:s statskupp år 1772 har det först efter antagandet av 1809 års regeringsformvarit aktuellt att tillerkänna medborgarna politisk tryckfri- ^ Se avsnitt 9.3 nedan. ** Förberedande utkast till strafflag. Kap I—XIII, Allmänna delen, 1916, samt Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen, del I-XI, 1917-1933, publicerade såsombl.a. SOU 1923:59, SOU 1925:22, SOU 1928:7, SOU 1929:26, SOU 1930:24, SOU 1931:33, SOU 1933:6 och SOU 1937:37. SOU 1944:69, Prop 1948: 80 och SFS 1948:448. >0 SOU 1953: 14, Prop 1962:10 och SFS 1962: 700. >> Prop 1970:125 och SFS 1970:225-227. ’■2 Den svenska tryckfrihetens historia har behandlats bl.a. av Bengt Åhlén i det oavslutade verket »Ord mot ordningen» samt av Hilding Eek i avhandlingen »Omtryckfriheten». Svensk yttrande- och tryckfrihet har även studerats av Herman Rydin i det år 1859 utkomna verket »Omyttrandefrihet och tryckfrihet.» Uppgifterna i detta avsnitt är, ominte annat anges, hämtade ur nyssnämnda tre verk.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=