18 grupperingar antas ha sinsemellan tämligen skiftande moraliska värderingar. Sambandet mellan rättsordningen och de samhälleliga moraluppfattningarna medför därför att rättens konformitet ibland hotas att brytas sönder av den sociala utvecklingen. grupperingar har sinsemellan ytterst skiftande moraliska uppfattningar samt att den rättspolitiska debatt somäger rumi massmedierna inte sällan styrs av tillfälliga strömningar. Likväl bör en juridisk beslutsfattare enligt min uppfattning åtminstone försöka att genomintrospektion avgöra vad somär hans egen moraliska ståndpunkt i en viss fråga, och därefter fråga sig i vilken mån hans uppfattning kan antas stämma överens med de samhälleligt »ideella» värderingarna. Omman bortser från att juridiska beslut sker på grundval av en tolkning av rättskällorna och därför ibland innefattar vissa rättspolitiska ställningstaganden finns det en risk för att ställningstaganden av nyssnämnd art görs omedvetet, utan att analyseras. Jfr t.ex. Per Ole Träskmans analys av NJA 1995 s. 464 i artikeln »Normalfall eller dödande med förmildrande särdrag - gränsen mellan mord och dråp», JT 1995/1996 nr 2 s. 434—443. Enligt Aleksander Peczenik är det troligen möjligt att uppnå mer eller mindre universell konsensus ometiska värden. Peczenik, 1995, s. 146 och 469 ff. Se även t.ex. Nergelius, 1994, s. 18 ff. Omdenna uppfattning skulle vara riktig, borde den juridiske beslutsfattarens fastställande av vilka ideologiska värderingar somkan antas vara »allmänt godtagna» inte vara behäftat med oöverstigliga svårigheter.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=