RB 55

357 Exakt antal personer som dömdes för uppmaning till uppror enligt 10 kap. 11 § SL går inte att fastställa, eftersom detta brott redovisas tillsammans med deltagande i upplopp enligt 10 kap. 13 § SL. I samband med att Staafflagarna antogs år 1906 upphävdes 10 kap. 11 § SL.^^ I Bidrag till Sveriges officiella statistik finns emellertid kolumnen över brott enligt 10 kap. 11 och 13 §§ SL upptagen ända t.o.m. är 1912, trots att denna statistiska grupp åtminstone fr.o.m. är 1908 rimligtvis torde avse uteslutande deltagande i upplopp.^7 Det förhållandet att den information som domstolarna tillställde justitiedepartementets statistikavdelning lämnades pä bestämda formulär, som i allmänhet inte bearbetades annat än pä sä sätt att uppgifternasummerades, medförde således att de statistiska materialet ibland behäftades med vissa egendomligheter. Under åren 1885-1905 åtalades 335 personer för brott mot 10 kap. 11 eller 13 §§ SL. Av dessa var det 87, dvs. cirka en fjärdedel, somfrikändes. Av de 248 personer somfälldes till ansvar dömdes 243 personer till böter och övriga fem personer till fängelse. Fängelse utmättes i tvä fall är 1886, och i ett fall är 1889, är 1891 och är 1898. Under det att för uppmaning till uppror alltid utmättes fängelse, straffades deltagande i upplopp med böter. Således förefaller det sannolikt att endast de fempersoner somädömdes fängelsestraff dömdes enligt 10 kap. 11 § SL. 2. Uppmaning eller försök att förleda till brott eller ohörsamhet mot lag eller laga myndighet enligt 10 kap, 14 § SL Enligt 10 kap. 14 § SL sakfällda i första instans redovisas före är 1908 tillsammans med ett flertal ringare brott mot offentlig myndighet, bl.a. våldsamt motstånd vid offentlig förrättning, underlåtenhet att hörsamma myndighets bud, egenmäktigt förfarande och överträdelse av myndighets bud. Antalet personer som dömdes för dessa brott uppgick i allmänhet till ett par tusen om året. Fr.o.m. är 1908 redovisas »förledande till brott» som en egen gärningstyp bland grövre brott. I 1909 års statistik benämns sådana gärningar »uppmaning eller förledande till brott eller till ohörsamhet emot lag eller laga myndighet». Uppgifter om grövre brott omfattar endast förbrytelser för vilka utmätts frihetsberövande straff. Straffansvar enligt 10 kap. 14 § SL somföranlett böter redovisas för åren 1908 och 1909 alltjämt i en kolumn som omfattar allehanda ringare brott mot offentlig myndighet. Under åren 1910, 1911 och 1912 redovisas brott enligt 10 kap. 14 § SL i tre olika statistiska grupper enligt följande. För det första såsom grövre brott under benämningen uppmaning eller förledande till brott eller till ohörsamhet SFS 1906:42. ^7 Teoretiskt sett är det i och för sig inte omöjligt att det fanns personer, somgjort sig skyldiga till uppmaning till uppror innan 10 kap. 11 § SL upphävdes, som lagfördes först 5-6 år senare. Särskilt sannolikt är det dock inte.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=