17 innefattade otvetydiga anvisningar om vad som utgör rättskällor, hur avvägning mellan olika rättskällors innehåll skall göras samt hur själva tolkningen av rättskällorna skall gå till. Den under tidigare århundraden ibland förekommande idén att man kan skapa heltäckande och otvetydiga lagar torde därför idag ha övergivits till förmån för uppfattningen att rättsregler i tillämpningsögonblicket i allmänhet underkastas viss tolkning. Att rättsväsendet kan ha svårt att åstadkomma konformitet beträffande t.ex. mångtydiga brottsbeskrivningar som innefattar värdeöppna rekvisit är föga förvånande.De svårigheter somdärvid uppkommer är dock ingenting specifikt för rättskipning rörande sådana brottsbeskrivningar. Fråga är i själva verket omett generellt problem, som föreligger till följd av att rättssystemaldrig är allomfattande. Enhetlig rättsskipning förutsätter normalt att den tolkning genomvilken beslutsfattarna fastställer den gällande rättens innehåll sker inom ramen för en i huvudsak gemensam samhällsuppfattning. Att uppnå rättslig konformitet synes därför vara lättare ju färre ideologiska tvistigheter somtolkningen av en rättsregel aktualiserar. Då det gäller att bedöma omen företeelse är oacceptabel torde meningsskiljaktigheterna inomett samhället i allmänhet vara fler i fråga omett politiskt ytträndes innehåll än rörande ett konkret skeende, såsom t.ex. en våldshandling eller en förmögenhetsöverföring. Visserligen fordrar även juridiska uttryck som missbruk, våld och hot värderande tolkning i tillämpningsögonblicket. Begrepp av nyssnämnd art kan dock normalt preciseras genomprejudikat och t.ex. uttalanden inomdoktrinen. Möjligheten att beträffande den politiska yttrandefrihetens gränser åstadkomma mer eller mindre allmängiltiga preciseringar är däremot ofta begränsade. Antagandet att utrymmet för juridiskteknisk subsumtion är begränsat i fråga omen del spörsmål torde bekräftas av att det anses vara av godo att vissa sorters normativa bedömningar överlämnas till juridiskt oskolade lekmän såsom representanter för medborgarnas s.k. allmänna rättsmedvetande. Exempel på sådana förfaranden är den svenska tryckfrihetsrättens nyttjande av juryinstitutet, liksom att bevisvärderingsfrågor i brottmål i flertalet anglosaxiska länder överlämnas till en medborgerlig jury. Den tolkning sombeslutsfattarna till följd av rättsreglernas beroendeförhållande till ordinärt språkbruk företar påverkas normalt av vad som framstår somsystemkongruent och socialt godtagbart. Att rättsordningens innehåll står i ett visst samband med i samhället rådande moral är enligt min mening därför i viss mån ofrånkomligt."^^ I allmänhet kan dock olika personer och personNärmare ombegreppet värdeöppenhet, se Peczenik, 1995, s. 293 f. Etiska ställningstaganden inomjuridiskt beslutsfattande bör enligt min mening i så stor utsträckning som möjligt grundas på de värderingar somframstår somallmänt godtagna i samhället, och alltså inte på beslutsfattarnas personliga moraluppfattning. Att fastställa vilka ideologiska värderingar som kan antas vara »allmänt godtagna» är i och för sig behäftat med svårigheter. Anledningen härtill är bl.a. att det finns många spörsmål beträffande vilka olika personer och person-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=