11. Avslutande diskussion 11.1. Effekter av yttrandefrihetsinskränkningar För att strafflagstiftning skall kunna ha en handlingsdirigerande effekt fordras såväl att rättsskipningen är likformig som att myndigheterna, dä gärningar av viss art kommer till deras kännedom, agerar pä ett sinsemellan likartat sätt. Som framgår av avsnitt 10.2 ovan var flertalet straffbud som under demokratins genombrottstid inskränkte den politiska yttrandefriheten lösliga och svärtolkade. Sannolikt var dessa straffbud därför inte av beskaffenhet att motivera personer, som hade en mot de rådande förhållandena oppositionell samhällsuppfattning, att försöka anpassa sin politiska agitation till lagstiftningens krav. Tankegångar i denna riktning har framförts av Svenbjörn Kilander, som i en avhandling om censur och propaganda under 1900-talets första decennier undersökt den svenska statsmaktens kontroll och styrning av nyhetsflödet under Första världskriget. I detta verk konstaterar han beträffande utrikespolitiska spörsmål att »(ä)ven omman inte kan utesluta möjligheten av att Tryckfrihetsförordningens bestämmelser utövade viss avskräckande effekt, så torde man likväl kunna hävda, att deras betydelse för informationskontrollen i det stora hela inte var annat än ytterst marginell».' Även i fråga omförsvaret av det bestående samhället, dvs. repressiva åtgärder mot revolutionära meningsyttringar, anser Svenbjörn Kilander att »efterhandscensuren här liksom i fallet med neutralitetsförsvaret inte spelade annat än en marginell roll i sammanhanget».2 Omförespråkarna av repression trodde att straffstadganden av den art som undersökts i detta arbete skulle få annat än jämförelsevis marginella faktiska effekter är ovisst.-^ Kanske var de i allmänhet nöjda med att straffbuden föreföll slå vakt om deras egen samhällsuppfattning, även om lagstiftningen saknade förutsättningar att reellt påverka människors handlande. I lagstiftningsdebatterna uttryckte emellertid bl.a. många högeranhängare inte sällan ganska långt- ' Enlij;t Svenbjörn Kilander förekom 19 fällande domar enligt 3§ 9, 10 eller 12 mom. TFF under tiden den 1 augusti 1914 till den 4 oktober 1918. Bland de skrifter, vars innehåll föranlett åtal, fanns såväl konservativa somsocialistiska tidningar. Den partipolitiska spridningen förefaller enligt Svenbjörn Kilander således ha varit stor. Kilander, 1981, s. 64. - Kilander, 1981, s. 133. Tankegångarna i detta avsnitt rör i studien undersökta straffbud endast i den utsträckning som dessa hade karaktär av politiska åsiktsförbrvtelser. Vad avser opolitiska fall av t.ex. uppvigling torde förhållandena vara annorlunda.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=