335 verkar till förmån för yttrandefriheten torde emellertid äga relevans framför allt i fråga om yttranden som i vart fall i vid bemärkelse aktualiserar någon slags principiell motsättning mellan medborgare och statsmakt. Jurymedlemmar har ibland att ta ställning till yttranden, somuttrycker bland stora delar av allmänheten inopportuna åsikter eller aktualiserar någon sorts motsättning mellan olika medborgargrupper. Om en jurys av juridisk sakkunskap »ofördärvade» bedömningar vid sådana tillfällen verkligen generellt sett är mer till förmån för det fria ordet än professionella juristers bedömningar är uppenbarligen tveksamt. Att personer som hyllade revolutionär socialism, vilket under åren 1885-1921 var en av stora delar av allmänheten ogillad åsiktsbildning, hade någon glädje av det medborgerliga inflytandet i juryinstitutet förefaller inte självklart. Enligt min uppfattning ligger det nära till hands att misstänka att det inte är en slump att de tre avgöranden som innefattar i detta arbete noterade mest flagranta överträdelser av legalitetsprincipen alla är tryckfrihetsmål. Frikännandefrekvensen i första instans under åren 1913-1921 var emellertid omkring 20 procent beträffande åtal enligt 10 kap. 14 § SL men nästan 40 procent ifråga om åtal enligt den korresponderande kriminaliseringen i 3 § 7 mom. TFF.'° Beträffande uppviglande yttranden lämnades således, åtminstone under dessa år, fler tryckfrihetsåtal än åtal somhandlades enligt vanliga straffprocessuella regler utan bifall. Åtal enligt strafflagen väcktes av allmän åklagare. Tryckfrihetsåtal väcktes däremot genom tillstånd av justitiekanslern efter anmälan från justitieministern. Det är därför inte säkert att det var innehållsmässigt likartade företeelser somåtalades enligt de olika lagstiftningarna. 10.4. Rättssystemoch samhälle Ur rättsteoretisk synpunkt förutsätts att juridiska beslut fattas med tillämpning av regler, vars innehåll fastställts genomtolkning av auktoritativa rättskällor, såsom författningstexter och avgöranden av överinstanser. Den mängd normer som bildar en rättsordning existerar enligt detta synsätt inte konkret, utan endast i form av tankestrukturer. För att ett juridiskt avgörande skall kategoriseras som felaktigt fordras att det har fattats under påverkan av systemfrämmande, alltså av den juridiska rättskälleläran inte accepterade, faktorer. Den tolkning av rättskällornas innehåll, genomvilken den gällande rättens innehåll i ett enskilt fall fastställs, sker normalt under viss påverkan av beslutsfattarens samhällssyn. Även om juridiska regler enligt det rättspositivistiska synsättet bör vara oberoende av de samhälleliga moraluppfattningarna, kan rättsskipningen knappast undvika att ibland ge uttryck för moraliska ställningstaganden. Kravet på konformitet och förutsebarhet förutsätter därför att Närmare omde statistiska uppgifterna, se appendix A, .avsnitt 2 oeh 7.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=