15 1.3. Något omjuridiskt beslutsfattande En rättsordning kan sägas utgöra ett regelsystem, somreglerar såväl de samhälleliga institutionernas verksamhet somde enskilda individernas rättigheter och skyldigheter mot varandrad' Den mängd av normer som bildar en rättsordning framträder i första hand somföreställningsinnehåll hos enskilda personer. Inomden rättsteoretiska s.k. dogmatiken undersöks normsystempå grundval av den rättskällelära som de enskilda personernas tankestrukturer härrör från.‘'“ Rättstillämpning i västerländsk mening kan sägas innebära att en generell regel tillämpas på ett konkret sakförhållande, dvs. en subsumtion av ett konkret förlopp eller förhållande under en rättsregel samt dragandet av en slutsats av handlingsdirigerande innehåll. Den politiska maktens relation till individerna inom ett visst territorium regleras i allmänhet genom en rättsordning, somtillerkänner vissa institutioner monopol på att definiera vilket våld som är tillåtet.De samhälleliga institutionernas makt över befolkningen består bl.a. i möjligheten att med våld eller av Lars Lagerqvist och Ernst Nathorst-Böös. År 1885 hade en piga, omvärdet av fri kost och logi räknas somlön, en årsinkomst om309 kr. En jordbruksarbetare hade år 1890 enligt samma beräkningsgrund en årsinkomst om577 kr. År 1900 uppbar en tobaksarbeterska lön med 1 kr 8 öre per dag, under det att en industriarbetare inommetallbranschen tjänade 3 kr 70 öre per dag. En piga hade år 1905, omvärdet av fri kost och logi räknades somlön, en årsinkomst om508 kr. År 1910 tjänade en metallarbetare normalt 4 kr per dag och en dräng 2 kr 79 öre per dag, under det att en kvinnlig industriarbetare uppbar 1 kr 66 öre per dag. En pigas sammanlagda årsintäkt hade år 1915 stigit till 720 kr. För ett drängdagsverk betalades detta år 2 kr 78 öre och för ett kvinnodagsverk 1 kr 94 öre. Manliga arbetare uppbar år 1925 normalt omkring 5 kr 23 öre per dag, under det att kvinnliga arbetare tjänade cirka 3 kr 51 öre per dag. Lagerqvist o.a., 1993. Olivecrona, 1966, s. 14. Regimer har funnits, vars maktutövning har tagit sig sådana uttryck att många människor finner det orimligt att hävda att statsmaktens juridiska imperativ oavsett innehåll bör anses ingå i en rättsordning. Det finns även olika uppfattningar om huruvida rättsliga normsystemupprätthålls eftersomdessas handlingsdirektiv förbundits med hotelser eller om normerna åtföljs p.g.a. t.ex. hypotetiskt samtycke från individerna. Försök har gjorts att förbehålla begreppet rättsordning för regelsystemsominte upprätthålls genomrent maktspråk. Så har det t.ex. gjorts gällande att en »äkta» rättsordning måste uppfylla etiska minimikrav av viss beskaffenhet. Se t.ex. Strzelewicz, 1983, s. 194 ff. och Peczenik, 1995, s. 138 ff. och 191. Vidare har det anförts att en rättsordning kännetecknas av s.k. dubbel institutionalisering, dvs. att det finns dels regler, dels någon form av institutioner som tillämpar dessa regler. Sundberg, 1990, s. 13 ff. Att de rättsliga normerna är i huvudsak institutionaliserade säger ingenting om normernas innehåll eller beskaffenheten av det sätt på vilket de upprätthålles. Dubbel institutionalisering torde i första hand ange vad som kännetecknar juridiska beslut till skillnad från t.ex. sedvanerättsliga ställningstaganden somsker på grundval av sociala normer. Begreppet dubbel institutionalisering har använts vid en definition av begreppet »law»: »In short, reciprocity is the basis of custom; but the lawrests on the basis of this double institutionalization. Central in it is that some of the customs of some of the insitutions of society are restated in such a way that they can be ’applied’ by an institution designed (or, at very least, utilized) specifically for that purpose.» Bohannan, 1967, s. 48. ■*- Närmare omrättskällebegreppet, se t.ex. Peczenik, 1995, s. 209 ff. Se t.ex. Strömholm, 1992, s. 353 och Ahlander, 1952, s. 9. Flyghed, 1992, s. 32 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=