14 De allmänna straffen i 1864 års strafflag var ursprungligen dödsstraff, straffarbete, fängelse och böter. Det förstnämnda avskaffades i fredstid år 1921. De bestämmelser somreglerade verkställighet av straffarbete och fängelse genomgick under slutet av 1800-talet och 1900-talets första decennier ett flertal förändringar.^*^ Under hela denna tidsperiod verkställdes dock frihetsberövande i fråga om såväl straffarbete som fängelse normalt i enrum. Detta innebar att fången var innesluten i en cell utan annan kontakt med omvärlden än vad som erbjöds genom gudstjänster, för motionens skull tillåtna promenader samt, i den mån anstaltsledningen inte ansåg det olämpligt, besök av anförvanter. Straffarbete var ett svårare straff än fängelse.Tid för frihetsberövande som avtjänades genom straffarbete skulle vid omräkning från fängelse halveras. Trots att straffarbete oavsett ett straffs längd i princip alltid skulle anses som en svårare påföljd än fängelse,^^ kan straffarbete sålunda anses ha varit en dubbelt så svår påföljd somfängelse. Omnågon dömdes till böter somvederbörande inte förmådde betala, skulle bötesbeloppet omvandlas till fängelse.Den somådömts ett bötesbelopp om högst fem kronor skulle vid sådan omvandling undergå fängelse tre dagar. Böter om mer än fem men högst tio kronor motsvarade fängelse fyra dagar. Belopp i intervallet över tio men högst tjugo kronor motsvarade fängelse fem dagar och varje intervall omtio kronor därutöver svarade mot fängelse ytterligare en dag. De personer som figurerar som tilltalade i detta arbete torde ha haft tämligen varierande betalningsförmåga. Med hänsyn till det dåtida penningvärdet måste det dock antas att endast relativt välbeställda personer ur egen ficka kunde betala bötesbelopp om200-300 kr utan att tvingas till stora ekonomiska uppoffringar.'^^ Då 1864 års strafflag trädde ikraft reglerades verkställigheten av frihetsstraff i huvudsak genom en förordning av 21 december 1857. Denna ersattes genomSFS 1892:61 med ny lagstiftning, vilken år 1906 upphävdes genom 1906 års lag angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum, SFS 1906:51 s. 5. Ytterligare en revision av verkställighetsbestämmelserna vidtogs genom 1916 års nya lag angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum, SFS 1916:90. De somundergick straffarbete fick, i motsatts till fängelsefångar, inte utifrån motta underhåll, kläder eller annat utöver vad straffanstalten tillhandahöll. Dessutom hade straffarbetsfångar arbetsplikt under avtjänandetiden, men saknade rätt till andel i inkomsten för arbetet. De somdömts till fängelse skulle visserligen ägna sig åt någon för återanpassning i samhället lämplig sysselsättning, men ägde själva välja vari sysslan skulle bestå och hade rätt till del i eventuell förtjänst. Bergendal, 1925, s. 19 f. Se 4 kap. 6 § SL. Se 2 kap. 1 § SL. Begreppet »påföljd» används i detta arbete i modern bemärkelse. Således bortses från att uttrycket påföljd under 1864 års strafflags giltighetstid tycks ha förekommit såsom beteckning för s.k. bistraff. Se Bergendal, 1925, s. 16. SFS 1884:21 s. 1. Omvandling av böter till frihetsstraff enligt 2 kap. 10§ SL gränsad genomatt det i 2 kap. 11 § SL stadgades att från böter omvandlat fängelse inte fick sättas över sextio dagar, vilket svarade mot ett bötesbelopp om570 kr. Följande uppgifter omnormalt löneläge i Sverige går att återfinna i verket »Vad kostade det?» beloppsbe- var
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=