292 fällande utslag framgår inte klart om de utrop som konstituerade förargelseväckande beteende ansågs ha åstadkommit faktisk förargelse därför att bl.a. strejkbrytare och myndighetspersoner förargats, eller om yttrandena befanns enligt 11 kap. 15 § SL straffbara p.g.a. ordval, framförandesätt och de situationer i vilka ropen fällts. Den första händelsen skilde sig från de övriga såtillvida att Anders Norsell vid detta tillfälle endast i entusiastiska ordalag framställde en förhoppning om att järnvägspersonalen skulle vara solidarisk med arbetarrörelsen. Vid övriga tillfällen fällde han däremot mer aggressiva utrop, som »Ned med strejkbrytarna!» eller »Ned med förrädarna!». Händelseförloppet den 2 september skilde sig från övriga skeenden såtillvida att den med åtalet avsedda gärningen inte bara bestod av ett muntligt tillkännagivande utan även av att man följde efter strejkbrytarna. Av rådhusrätt och hovrätt ansågs detta konstituera ett hot om, får det antas, våld. Hotet tycks ha presumerats föreligga eftersomden tilltalade jämte den honom åtföljande folkhopen dels var fientligt inställda till strejkbrytarna, dels på ett störande sätt förde oväsen utanför en av strejkbrytarnas bostad. Något explicit hot omvåld eller dylikt tycks dock inte ha uttalats, i vart fall inte av Anders Norsell. Rådhusrätten fann att de fem i målet aktuella gärningarna i fyra fall var brottsliga enligt 11 kap. 15 § SL och i ett fall enligt 15 kap. 22 § 2 mom. SL. Svea hovrätts bedömning att förhoppningen att järnvägspersonalen skulle vara solidarisk med arbetarrörelsen inte var av beskaffenhet att föranleda straffansvar förefaller välmotiverad, liksom Högsta domstolens uppfattning att i målet förebragd bevisning avseende händelseförloppet den 2 september inte var tillräcklig för att Anders Norsell skulle anses överbevisad omatt ha sökt tvinga målsägandena att delta i storstrejken. Den sistnämnda händelsen har istället kvalificerats som förargelseväckande beteende, för vilket utmätts böter 50 kr. Slutlig rättslig efterräkning för de vid fem olika tillfällen företagna utropen blev sålunda att den tilltalade dömdes för fyrabrott enligt 11 kap. 15 §, sombetingade, i fråga omtre av händelserna, böter 50 kr, och beträffande utropet den 14 augusti, böter 25 kr. Eftersomdet för förargelseväckande beteende var möjligt att döma till böter från och med 5 till och med 100 kr tycks de belopp som utmätts för gärningarna, även omden sammanlagda summa blivit hög, visa att fråga inte ansetts vara om svår brottslighet. Vid omvandling till frihetsstraff motsvarade 175 kr fängelse 20 dagar. NJA 1912 s. 397. Frans Oskar Karlsson jämte andra personer åtalades för att under storstrejken i augusti 1909 ha gjort sig skyldigatill förargelseväckande beteende genomatt i samlad hop ha åtföljt tre snickare från den ångsåg, där dessa arbetade, genomFlens gator till deras hem, varvid det till snickarna utdelats ett flygblad med titeln »Blif aldrig strejkbrytare». Enligt åklagaren hade de tilltalade genomdemonstrationen, som åsetts av ett stort antal personer, åstadkommit hinder i trafiken samt väckt förargelse genomatt man under skratt, prat och svaga handklappningar åtföljt och gjort narr av de arbetsvilliga.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=