291 Den 14 augusti hade Anders Norsell såsomanförare av ett demonstrationståg, då tåget passerat ett åkeri där arbetet återupptagits, högljutt ropat »Ned med förrädarna!». Den 18 augusti hade Anders Norsell jämte ett större antal personer samlats i roddbåtar utanför Karlstads hamn, där lastningsarbete alltjämt pågick, och ropat »Ned med strejkbrytarna» samt »Ned med strejkbryteriet!». Dessa utrop hade, liksom den tilltalades vid övriga tillfällen fällda utrop, av folkmängden besvarats med sympatiyttringar i formav »skrän och hurrarop». Då arbetarna vid en fabrik, vid vilken arbetet återupptagits, den 2 september efter arbetsdagens slut lämnat sin arbetsplats hade de mötts av en folksamling bestående av omkring 200 personer, däribland Anders Norsell, somropat »Ned med strejkbrytarna!». Folkmassan, i vilken den tilltalade hört till de ledande, hade därefter följt efter två av arbetarna till ett hus där en av dem bodde, varefter folksamlingen en längre stund uppehållit sig utanför huset och fört oväsen. 1 fråga om händelserna den 4, 6, 14 samt 18 augusti fann RR:n i Karlstad att den tilltalade, trots att det fick anses uppenbart att dennes avsikt med aktuella utrop varit att förmå arbetsvilliga att delta i strejken, med hänsyn till att hot inte kunde anses ha förekommit, inte gjort sig skyldig till brott mot 15 kap. 22 § 2 mom. SL. Eftersom den tilltalade vid vart och ett av dessa tillfällen med hänsyn till omständigheterna måste anses ha åstadkommit förargelse på allmän plats dömde RR:n honom emellertid för förargelseväckande beteende den 4 och 14 augusti till böter 25 kr för vardera förseelsen samt för enahanda brott den 6 och 18 augusti till böter 50 kr för vardera förseelsen. Beträffande händelsen den 2 september ansåg RR:n att det var uppenbart att den tilltalades och övriga demonstrationsdeltagares avsikt varit att tvinga de två fabriksarbetarna att delta i den pågående storstrejken. Enligt RR:n hade de två arbetarna när de förföljts haft anledning att hysa fruktan för misshandel. Den tilltalade dömdes därför enligt 15 kap. 22 § 2 mom. SL till fängelse två månader, varvid straffet i första instans sammantaget således blev fängelse två månader jämte böter 150 kr. Svea HovRansåg händelsen den 4 augusti inte vara av beskaffenhet att föranleda ansvar. I övrigt fann HovRminte anledning att göra annan ändring i RR:ns utslag än den, att straffet för den tilltalades försök att tvinga annan till arbetsinställelse bestämdes till böter 150 kr, varför han dömdes till enbart böter om, allt somallt, 275 kr. HDfann inte skäl att göra annan ändring i HovRms utslag än den, att den tilltalade genom förfarandet den 2 september befanns inte ha gjort sig skyldig till brott enligt 15 kap. 22 § 2 mom. SL, men däremot genom nämnda förfarande å allmän plats ansågs ha åstadkommit väckande av förargelse. I denna del utmätte HD böter 50 kr enligt 11 kap. 15 § SL, till följd varav den tilltalade av HD ådömdes böter omsammanlagt 175 kr för förargelseväckande beteende. Detta rättsfall torde ovanligt tydligt illustrera hur brottstypen förargelseväckande beteende nyttjades som ett supplement till Åkarpslagen för att bestraffa företeelser som skulle ha varit straffria, ominte 11 kap. 15 § SL ansetts kunna omfatta yttranden somväckt förargelse hos t.ex. strejkbrytare. Anders Norsell åtalades för fem olika gärningar, vilka ägde rum under inledningsskedet av 1909 års storstrejk. Gärningarna bestod i huvudsak av att han fällde med arbetarerörelsen sympatiserande utrop, som en omgivande folkmassa besvarade »med skrän och hurrarop». Av det sätt på vilket domstolarna formulerade sina
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=