8. Yttrandefrihetsinskränkningar som rörde stridsåtgärder på arbetsmarknaden 8.1. Förhållandena på arbetsmarknaden I Sverige ersatte kollektiva arbetsinställelser under senare delen av 1800-talet upploppen som den vanligaste protestaktionen för de obesuttna att försöka hävda sina intressen.* Mot slutet av 1800-talct började arbetarna, oftaunder inflytande av socialistisk agitation, att organisera sig i fackföreningar.^ Den socialistiska fackföreningsrörelsens målsättning var inte bara att främja sina medlemmars intressen, utan även att genomdriva generella förbättringar av arbetarnas levnadsförhållandena. Fackföreningarna försökte normalt värva alla arbetare oavsett deras politiska och religiösa uppfattning. Eftersom fackföreningsrörelsen slog vakt om just arbetarnas intressen var det emellertid naturligt att verksamheten kom att knytas till den socialistiska samhällsideologin. Någon absolut överensstämmelse mellan industrialismens genombrott och fackföreningsrörelsens utveckling torde inte ha varit för handen.^ Inte sällan synes fackföreningsidén ha vunnit insteg framför allt hos de bättre och inte de sämre ställda arbetargrupperna. Hantverksarbetarna hörde till demsomtidigt började organisera sig. I viss mån kan detta ha berott på att yrkessamhörigheten bland dessa hade traditioner från skråtiden. Genom införandet av näringsfrihet och upphävandet av försvarslöshetsstadgan erhöll arbetarna under senare delen av 1800-talet en ur rättslig synvinkel oberoende ställning mot arbetsgivarna. Den omständigheten att förhållandet mellan arbetsmarknadsparterna i endast ringa utsträckning berördes av lagstiftning medförde visserligen att arbetarna i ekonomiskt hänseende ibland var mer eller mindre utlämnade till arbetsgivarna men innebar också att fackföreningsrörelsens existens i princip accepterades av statsmakten. ' Karlbom, 1967, s. 194. - Även s.k. borgerliga, av arbetsgivarna stödda, fackföreningar förekom. Eftersomdessa, i allmänhet inte särskilt framgångsrika projekt, inte involverades i konflikter med den bestående ordningen torde företeelsen vara av ringa intresse för här aktuell frågeställning och kommer därför inte att beröras i detta arbete. ^ Westerståhl, 1945, s. 21 och 24.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=