247 heter att iaktta en hög toleransnivå beträffande beskyllningar omtjänstefel av den art somAugust Palmframförde. Häradsrättens i detta hänseende vidtagna straffmätning måste därför betraktas somganska sträng. NJA 1889 B232. Anders Janhckt åtalades för att vid en offentlig sammankomst i Helsingborg i början av oktober 1888 vid ett flertal tillfällen ha anfört att riksdagen var »lagligen hopskojad». Vidare hade han uppgivit att han inte ville säga att riksdagen var »usel», eftersom han då skulle bli fängslad såsom August Palm, men att han tänkte att riksdagen var »usel RR:n i Helsingborg dömde Anders Janhekt enligt 9 kap. 8§ SL till fängelse två månader för smädelse mot riksdagen. HovRmöver Skåne och Blekinge fann inte skäl att ändra RR:ns utslag. HD (justitieråden Wretman, Huss, Svedelius och Östergren) fann inte skäl att göra ändring i HovRms utslag. Justitieråden Wedberg och Lilienberg ville ändra straffet till böter 100 kr. Justitierådet Glimstedt önskade lämna åtalet utan bifall, eftersom de av Anders Janhekt använda uttrvcken i det sammanhang vari de syntes ha förekommit inte var av beskaffenhet att medföra straffansvar. », Påståendet att riksdagen var lagligen ihopskojad skall ses mot bakgrund av att riksdagens protektionistiska majoritet hade Högsta domstolen att tacka för sin maktställning.'■* Eftersom Högsta domstolen i avgörandet NJA 1887 B 457 fastslagit att adjektivet »usel» inte fick användas då riksdagen kritiserades, är det dock föga märkligt att Anders Janhekts yttrande befanns straffbart. Av rådhusrätten bestämt straff, fängelse två månader, synes tämligen normalt och har inte heller ändrats av vare sig hovrätten eller Högsta domstolen. Justitierådet Peter Olof Glimstedt förefaller i detta mål ha vidhållit sin i NJA 1887 B 457 tillkännagivna extensiva uppfattning omden politiska kritikrättens gränser. NJA 1889 B445. Pehr Erikson åtalades såsomansvarig utgivare för Folkets röst för innehållet i en artikel benämnd »Den usla, lagligt sammanskojade riksdagen». Denna artikel hade varit införd i Folkets röst nr 43 av den 27 oktober år 1888 strax invid den i avsnitt 7.2.2 ovan omnämnda artikeln »Ett horribile auditu», för vilken åtal väcktes för lastligt tal mot kungen. I artikeln omden usla, lagligt sammanskojade riksdagen anfördes bl.a. följande. »Folket tigger omrösträtt, och riksdagsmajoritetens ledare spottar med hånfulla ord de tiggande arbetareskarorna rakt i ansigtet och majoriteten af denna samma riksdag sparkar samma skaror rakt i ansigtet genom att helt brutalt afslå deras bön omrösträtt, men bifalla utsugarnes, deras herrars, pockande fordran på skydd för sina näringar och svälttull åt de om rösträtt tiggande arbetarne. Denna riksdag uppehåller en lögnaktighet och på sanningen pockande statskyrka, hvars prester för sitt skyfflande af millioner till helvetets glödheta eld, roffa dessa samma millioner själar på 12 millioner kronor årligen. Denna riksdag uppehåller kungadömet '■* Anders Janhekts utlåtande att riksdagen var lagligen hop- eller sammanskojad synes ha åsyftat det sätt på vilket tullstriden mellan frihandel och konservativ protektionism avslutats under hösten 1887. Tullstriden utmvnnade i en protektionistisk seger till följd av att en andrakamniarkandidat på frihandelslistan i Stockholmbefunnits häfta i skuld med ogulden kommunalskatt om 11 kr 58 öre, varefter Stockholm stads samtliga 22 frihandelsvänliga andrakammarledamötcr av Högsta domstolen förklarades obehöriga och ersattes med sina protektionistiska motkandidater. Se ovan avsnitt 5.1.2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=