5 träffande samhällsutvecklingen och dess inverkan på religionens rättsliga ställning att området snarast är ett ämne för en fristående undersökning.^ De lagändringar som företogs för att hindra bl.a. den ungsocialistiske Hinke Bergegren från att offentligen propagera för artificiell födelsekontroll har jag emellertid behandlat. Anledningen till att den s.k. preventivlagen innefattats i arbetet är delvis denna lagändrings begränsade omfång. Den s.k. Åkarpslagen, 15 kap. 22 § 2 mom. SL av år 1899, var riktad mot de socialistiska fackföreningarna och begränsade det sätt på vilket en uppmaning att delta i en strejk fick framföras. Denna lagstiftning, som var en vidareutveckling av brottstypen olaga tvång, avsåg dock att skydda den enskilde arbetaren och inte den rådande samhällsordningen. Dessutomvar Åkarpslagen inte en i egentlig mening yttrandefrihetsrättslig kriminalisering, vilket torde framgå av att med detta lagrum korresponderande tryckfrihetsbrott saknades.^ Jag har därför inte funnit skäl att låta också denna lagstiftning ingå i min framställning. Straffbud som åstadkom direkta begränsningar i fackföreningsrörelsens möjligheter att förmedla information har jag dock behandlat. Dessa kriminaliseringar kan, på samma sätt somden s.k. preventivlagen i 18 kap. 13 § 2 mom. SL och 3 § 13 lagstiftning som inskränkte fackföreningarnas yttrandefrihet tämligen uppenbart rörde den politiska yttrandefrihetens gränser, har jag emellertid ansett det lämpligt att låta sådana straffbud ingå i arbetet. TFF, tyckas falla utanför avhandlingsämnet. Eftersom straff mom. 1.2.3. Metod och material Någon undersökning av den svenska yttrandefriheten under demokratins genombrottstid torde inte tidigare ha utförts.' Hur rättsväsendet agerar då en 5 Närmare omsocialdemokratins ingalunda okomplicerade förhållande till kyrka och religion, se t.ex. Palm, 1982, s. 34 ff. ^ Frågan om olaga tvång som begåtts genom tryckt skrift skall anses som ett tryckfrihetsbrott torde vara en till följd av den s.k. exklusivitetsprincipen ganska komplicerad fråga, som såvitt jag har kunnat finna emellertid inte närmare utretts inomvare sig praxis eller doktrin. Jfr dock prop. 1975/76: 209 s. 141 f. Närmare omÅkarpslagen, se t.ex. Karlbom, 1979, och Eklund, 1974. ^ Tidigare forskning och andra arbeten föreligger inomdetta ämnesområde enligt bl.a. följande. Jan-Olof Sundell har i uppsatsen »Legalitetsprincipen inom svensk straffrättshistoria» studerat lagtexter, lagförslag och doktrin med anknytning till den diskussion somfördes beträffande legalitetsprincipen i Sverige från början av 1800-talet och framtill nutid. Bl.a. den s.k. munkorgslagen i 10 kap. 14 § SL och 3 § 7 mom. TFF har Per Eklund studerat i ett marxistiskt klasskampsperspektiv i avhandlingen »Rätten i klasskampen». Hjördis Levin har i avhandlingen »Masken uti rosen» behandlat den debatt somfördes i Sverige under åren 1880-1910 med anknytning till nymalthusianism, födelsekontroll och tillkomsten av 1910 års s.k. preventivlag i 18 kap. 13 § 2 mom. SL. En del i mitt arbete behandlade lagändringar har berörts av forskare somägnat sig specifikt åt någon viss ministärs förehavanden, t.ex. av Per Sundberg i avhandlingen »Ministärerna Bildt och Åkerhielm» och av Ivar Oman i avhandlingen »Karl Staaffs första ministär». Den svenska demokratiseringsprocessens huvudsakliga slutskede har behandlats i verket »Tvåkammarsystemets tillkomst
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=