226 Samtliga fyra utslag, i vilka straffmätningen kom under Högsta domstolens prövning, avsåg yttranden somgällde situationen i något av Sveriges nordiska grannländer. NJA 1920 B 284 och NJA 1920 s. 497 rörde kritiksomframställdes mot Finlands riksföreståndare Gustaf Mannerheim, då denne i anledning av förhandlingarna om Alands ställning besökte Sverige i början av år 1919.26 j april respektive juli 1920 utmätte Högsta domstolen fängelsestraff i vart och ett av dessa avgöranden. Under den i mars 1920 tillträdda socialdemokratiska ministären utfärdades emellertid den 9 augusti 1920 amnesti för vissa politiska förbrytelser enligt bl.a. följande. För oss har anmälts, att ett antal personer blivit under innevarande år här i riket dömda till straffför förnärmelse mot främmande stats regent. Att svenska män sålundaförgått sig, hava Vi med ledsnad förnummit. Då Vi emellertidanse, att ett utkrävande av straff i förevarande fall tilläventyrs kunde ytterligare skärpa den under nuvarande oroliga tider rådande beklagliga motsättningen mellan skilda befolkningslagerspolitiska åskådning, vilja Vi härmed för främjande av samhällsfriden efterskänka allt straffför dem, somför ovan nämnda brott blivit sakfällda.^'^ Den typ av kollektiv benådning somamnesti utgör torde före år 1920 ha nvttjats senast i samband med processen mot Anders Lindeberg år 1834 och förefaller ha utfärdats med stöd av kungens rätt att enligt 26 § RF »i brottmål göra nåd».28 I här aktuellt fall tog amnestin sikte på framför allt den i NJA 1920 B 284 dömde Otto Grimlund.^^ Är 1932 komen liknande amnesti att meddelas alla som i tal eller skrift gjort sig skyldiga till smädliga yttranden eller ogrundade beskyllningar mot rikets ämbetsmän med anledning av händelserna i Ådalen i maj 1931.2° Enligt historikern Jaakko Paavolainen avled i vart fall 8.380 personer till följd av s.k. vit terror under och efter det finska inbördeskriget, vilket är mer än femgånger så många somföll offer för socialisternas s.k. röda terror. Den lägsta säkra dödssiffran beträffande avlidna p.g.a. svält i fånglägren efter de vitas seger är enligt Paavolainen 11.783 personer. Paavolainen, 1986, s. 83, 117 och 182 ff. Gustaf Mannerheim fick under sitt Sverigebesök motta åtskillig kritik för det sätt på vilket de finska socialisterna behandlats under och framför allt efter kriget. Under kriget hade Gustaf Mannerheim i egenskap av den vita sidans överbefälhavare sannolikt vissa möjligheter att påverka förekomsten av vit terror. Eftersomhan p.g.a. de upproriska socialisternas osjälvständighet mot det efter oktoberrevolutionen marxistiskt styrda Ryssland torde ha uppfattat dessa somlandsförrädare, förefaller det troligt att han inte i någon högre grad försökt att motverka förekomsten av vit terror. Att ett bristande intresse för att motverka vit terror skulle vara detsamma somett direkt ansvar för förekomsten av sådan synes dock inte självklart. Paavolainen, 1986, s. 140 ff. och 211 ff. 27 SFS 1920:536. Närmare omnåd och angränsande rättsinstitut i ett historiskt perspektiv, se Nelson, 1953, s. 7 ff. 2*^ I konstitutionsutskottet uppgavs att ansökan omamnesti ingivits till förmån för Otto Grimlund och några »löpsedelspridare» vilka ådömts fängelsestraff för brott mot 3 § 9 mom. TFF, varvid troligen åsyftas de i NJA 1920 s. 497 dömda Oskar Berg m.fl. Se KU 1921:42 s. 49 f. 20 SFS 1932:159.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=