215 stor del synes ha berott på barnbegränsning inomäktenskapen framstår medveten födelsekontroll dock som en sannolik förklaring till det minskande antalet barnafödslar.50 Den s.k. preventivlagen tycks sålunda ha haft ringa inverkan på förekomsten av födelsekontroll. Att denna lag troligen fick begränsad genomslagskraft är knappast ägnat att förvåna, med hänsyn till de uppenbara svårigheter det möter att utan omfattande repressiv kontroll tillse att regieringar av människors privatliv efterföljs. Eftersom preventivlagens faktiska effekter förefaller ha blivit ringa, ligger det nära till hands att fråga sig, omlagens fördömande av preventivmedel kan antas ha haft en moralbildande effekt. En förutsättning för att en bestämmelse skall kunna påverka människors handlingar och attityder torde vara att de personer vars agerande skall påverkas delar eller i vart fall inte har anledning att avvisa de värderingar somkommer till uttryck i bestämmelsen. Preventivlagen omfattade normalt inte t.ex. medicinska framställningar om barnbegränsning och smittskydd utan endast sådana yttranden somantogs ha förestavats av vinningslystnad och osedlighet. Sannolikt hade en stor del av befolkningen ganska svårt att uppfatta hur en sådan, tämligen subtil, straffrättslig gränsdragning var utformad. Flertalet människor torde därför ha stått ganska främmande inför lagens syfte och kan knappast ha varit i någon högre grad sinnade att ta intryck av lagstiftningens eventuellt moralbildande imperativ. Straffbud somsaknar förankring i de enskilda individernas rättsmedvetande löper oavsett vad de reglerar risk att bli tomma formaliteter. Anledningen därtill är att medborgarna normalt bryter mot stadganden av denna art så snart de tror sig kunna göra det utan att drabbas av straff. Samtidigt kan det antas att polismyndigheterna i allmänhet inte prioriterar beivrandet av sådana lagöverträdelser. Om man i en rättsstat önskar påverka den sociala verkligheten kan det därför ofta antas vara meningslöst att under intryck av tillfälliga opinionsskiftningar genomdriva lagar som inte står i överensstämmelse med rättsuppfattningen bland de delar av befolkningen somberörs av kriminaliseringen. 50 Hofsten, 1986, s. 169 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=