2 makt. En förutsättning för att frågor av denna art skall uppkomma är att de som behärskar de offentliga institutionerna anser sig bundna av vissa etiska värderingar och av rättsordningens regelsystem. En statsmakt som anser att politikens makt över rätten är obegränsad hamnar aldrig i något dilemma när det gäller att utnyttja rättsväsendet för att bevara eller förstärka sin egen maktposition. Många moderna rättsstatliga principer fanns upptagna redan i Olaus Petris domarregler, vilka härrör från mitten av 1500-talet. Uppfattningen att det skall råda likhet inför lagen och att den politiska och den dömande makten skall vara åtskilda förankrades konstitutionellt i 1809 års regeringsform.^ Vid mitten av 1800-talet hade de politiska makthavarnas möjlighet att genom direkta ingripanden påverka opinionsfrihetens gränser reducerats till att i huvudsak omfatta att justitieministern genomanmälan till justitiekanslern kunde låta anställa tryckfrihetsåtal. I yttrandefrihetsrättsliga avgöranden bör domstolarna således ha förhållit sig neutrala i den konflikt somunder demokratins genombrottstid komatt föreligga mellan anhängare av det rådande politiska systemet och mot detta oppositionella grupperingar. Eftersomjuridiska normer ofta är behäftade med viss flexibilitet är det emellertid inte lätt att veta omdet rättsliga beslutsfattandet påverkades av den politiska utvecklingen. Det övergripande syftet med denna avhandling är att fastställa vilka straffrättsliga inskränkningar som fanns i den politiska yttrandefriheten i Sverige under slutet av 1880-talet och fram till den politiska demokratiseringens fullbordan genom 1918-1921 års författningsreform.^ Arbetet är strukturerat kring ett antal lagrumi dels 1864 års strafflag, dels 1812 års tryckfrihetsförordning. Med politisk yttrandefrihet menar jag frihet att framföra synpunkter på det statsrättsliga systemet och dettas representanter. Såsom straffrättsliga inskränkningar i den politiska yttrandefriheten har jag räknat straffbud som skyddade objekt av nyssnämnd art mot yttrandefrihetsrättsliga angrepp. De brottstyper somjag anser kunde ha en i denna mening opinionsfrihetsbegrän- ^ Jfr Nelson, 1990, s. 187. ^ Med demokrati brukar förstås den styrelseform där makten direkt eller indirekt behärskas av majoriteten av de styrda, i statsrättsliga sammanhang normalt av majoriteten av de vuxna medborgarna i en geografisk enhet. En förutsättning för att demokrati i egentlig mening skall föreligga är att allmänna val med lika rösträtt och allmän valbarhet ordnas med i förväg fastställda intervaller. Vidare förutsätts att medborgarna åtnjuter opinionsfrihet i formav tryck-, yttrande-, församlings- (dvs. mötes-) och föreningsfrihet. Johansson, 1984, s. 9 ff. Se även t.ex. Peczenik, 1995, s. 73 ff. I en demokrati skall ett visst samband föreligga mellan de politiska makthavarnas agerande och den opinion somomfattas av befolkningsmajoriteten. För att denna opinion skall vara ett resultat av fri meningsbildning fordras att individerna har rätt till allsidig information samt möjlighet att hävda och pä lika villkor argumentera för skilda ståndpunkter i den offentligadebatten. En statsmakt kan försöka styra opinionsbildningen genomatt pä olika sätt beröva individerna möjlighet att inhämta för de styrande obekväma åsikter. I en demokrati kan åsiktsfriheten vara begränsad t.ex. till följd av att massmedierna behärskas av personer eller korporationer, vars politiska uppfattning inte är representativ för befolkningen i övrigt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=