RB 55

197 sorn i nationalekonomi Knut Wicksell hörde till dem som redan i början av 1880-talet engagerade sig i såväl befolkningsfrågan somfrågan omkvinnornas emancipation. Under Knut Wicksells studieår tilldelade de akademiska myndigheterna honomen disciplinär påföljd i formav en varning för de synpunkter som han offentliggjorde i befolkningsfrågan.År 1887 anordnade den liberala studentföreningen Verdandi ett offentligt möte för diskussion omsedligheten. Vid detta möte tillkännagav bl.a. den vid denna tid ännu tämligen okände Hinke Bergegren åsikter som i hög grad avvek från de etablerade moraluppfattningarna. För anordnandet av detta möte vidtog de akademiska myndigheterna därför disciplinära påföljder mot Verdandis styrelsemedlemmar.5 Radikala ställningstaganden i moralfrågor väckte således ofta indignation och debatt. Straffbuden i 18 kap. 13 § SL och 3 § 13 mom. TFF kom emellertid att anknyta till den politiska yttrandefriheten framför allt i samband med den information om artificiell födelsekontroll som började spridas under 1900talets första decennier. I slutet av maj 1910 framlades en proposition, vari föreslogs att 18 kap. 13 § SL genom ett nytt moment skulle utvidgas så att bl.a. tillsaluhållande, förevisande av och försök att förleda till användande av preventivmedel under vissa omständigheter förbjöds. Vidare föreslogs att fängelsestraffets tidsbegränsning sex månader skulle tas bort, så att straffmaximum normalt blev två år. Av förslagets förarbeten framgår att propositionen föranletts av den indignation somuppväckts av Hinke Bergegrens föredrag »Kärlek utan barn», vilket framförts på ett flertal platser under april och maj 1910.^ Den konservative justitieministern Albert Petersson angav lagändringens motiv enligt följande. I rikets huvudstad förekomen oacceptabel propaganda, vars syfte var att sprida kännedom om s.k. preventiva medel. De oansvariga förkunnarna »sprida över landet ett smygande gift, som moraliskt och fysiskt kan fördärfva en hel nation». Åtgärder måste därför vidtas omedelbart »ty fara är i dröjsmål». Visserligen var offentligt propagerande för preventivmedel normalt redan straffbart enligt 18 kap. 13 § SL, men om det som sades kläddes i tillräckligt försiktigformvar det möjligt att företeelsen föll utanför nu gällande lag. till Lagrådets majoritet påpekade att nativitetsfrågan var sammankopplad med andra samhällsproblem och ansåg det inte lämpligt att genom straffbud söka utesluta preventivmedlen från den offentliga debatten. Med hänsyn till vikten 1910 års s.k. prcvcntivlag. Anledning s.-ikiicis därför .att här närmare utreda dessa ämnesområdens anknytning till och inverkan på de politiska skeendena. ■* Levin, 1994, s. 49 ff. samt Gårdlund, 1990, s. 63 f. I konflikt med strafflagens bestämmelser kom Knut Wicksell dock inte förrän han år 1908 höll ett föredrag över ämnet »Tronen, altaret, svärdet och pänningpåsen», för vilket han i NJA 1909 B 512 ådömdes fängelse två månader för att enligt 7 kap. 1 § SL ha lastat och gäckat Guds heliga ord. Gårdlund, 1990, s. 278 ff. Levin, 1994, s. 162 ff. och Lagerberg, 1992 s. 59 ff. ^ Prop. 1910:223.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=