196 konstitueras endast genom offentligt tillkännagivande av en åsikt, även om denna i och för sig varit ägnad att väcka allmän förargelse. Något brott som motsvarar förargelseväckande beteende finns inte upptaget i 1949 års tryckfrihetsförordning. 6.2. Sårande av tukt och sedlighet 6.2.1. Lagstiftningen I 1812 års tryckfrihetsförordning var det enligt 3§ 13 mom. belagt med böter 50 till 100 riksdaler att begå tryckfrihetsmissbruk genom»(s)edernas vanhelgd, vare sig genom offentliga läror till någon last, särdeles den, som sårar ärbarheten, eller sådana ohöljda och skändliga framställningar av denna lasts utövning, varigenom främjandet av ett fördärvdigt levnadssätt åsyftas».' Detta straffbud, som tog sikte på moraliskt anstötliga bilder och framställningar, hade haft föregångare i tidigare tryckfrihetslagstiftning men saknade motsvarighet inomden allmänna straffrätten. Eftersomfråga var omförfaranden som typiskt sett begicks genomtryckalster framstår missgärningsbalkens avsaknad av ett likartat straffstadgande somtämligen naturlig. I 1832 års strafflagsförslag föreslogs att den allmänna strafflagen skulle göras mer konform med tryckfrihetsrätten genom ett stadgande i utkastets 20 kap. 13 §, vilket hade följande lydelse. »Sprider någon ut skrift, målning, teckning eller bild, som tukt och sedlighet sårar, straffes med böter eller fängelse. Lag samma vare om man genomannan gärning sårar tukt och sedlighet, så att allmän förargelse eller fara för andras förförelse därav kommer.» Paragrafens andra mening var utformad för att kunna uppfånga allehanda osedliga företeelser, somväckt allmän förargelse eller inneburit fara för annans moral, oavsett vari själva handlingen bestått.2 Stadgandet var således en sedlighetsbevarande motsvarighet till den av kommittén föreslagna bestämmelsen om förargelseväckande beteende. I 1864 års strafflag utformades 18 kap. 13 § SL i enlighet med Lagkommitténs förslag. Som straff för den nya brottstypen sårande av tukt och sedlighet stadgades böter eller fängelse i högst 6 månader. Under slutet av 1800-talet började den traditionella borgerliga moralen att ersättas med en mer liberal, tillåtande moraluppfattning.^ Sedermera profes- ' 11810 års förordning hade bestämmelsen varit utformad så att den omfattade »grov last» och främjandet skulle avse framställningar varigenomfördärvligt levnadssätt »uppenbart åsyftas». Vidare straffbelädes i förordningen av år 1810 i 3§ 14 mom. sedernas lättsinniga vanhelgd genom otuktiga uttryck och grovhet. - Se 1832 års Förslag till Allmän Criminallag, Motiver till Straff-Balken, s. 70. 1 Lagberedningens Förslag till Straff-Balk av år 1844 stadgades i 21 kap. 14 § böter eller fängelse för sårande av tukt och sedlighet. ^ Hjördis Levin har i avhandlingen »Masken uti rosen» undersökt samhällsdebatten i Sverige under åren 1880—1910 med anknytning till nymalthusianism, födelsekontroll och tillkomsten av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=