RB 55

187 drifvits till en höjd, som verkar stötande för de lojala och frestande för den obetänksamma ungdomen, har jag ansett mig böra rikta denna fråga till Eders Excellens. Jag vill endast tillägga den frågan: har möjligen regeringen redan vidtagit eller ämnar regeringen vidtaga åtgärder för att beifra hvad som skett och förebygga dess förnyande?». Arvid Lindman uppgav att man redan infordrat skriftlig rapport omförhållandet och att »regeringen naturligtvis kommer att vidtaga de åtgärder, hvartill denna rapport kan gifva anledning».Sedermera tycks tre poliser som försummat att redan under demonstrationen beslagta den aktuella fanan ha tilldelats disciplinär reprimand i formav varning. Den gärning för vilken Wallentin Wald fälldes till ansvar bestod uteslutande av att han på allmän plats burit en fana, på vilken det stått »Ned med tronen, altaret och penningpåsen», och därigenomframfört en förhoppning att samhället i vissa hänseenden skulle förändras. Någon bevisning förutom den tilltalades erkännande av de omständigheter somåklagaren åberopade förebragtes inte till stöd för åtalet. Att förhoppningar om att samhället skulle omdanas i socialistisk riktning brukade framföras i de socialdemokratiska demonstrationer som varje år hölls den första maj torde i och för sig ha varit notoriskt. Wallentin Walds agerande kan emellertid antas, och har av domstolarna uppenbarligen förutsatts, ha åstadkommit förargelse hos samtliga inte socialistiskt sinnade personer somsett fanan. Överståthållarämbetet ansåg Wallentin Walds beteende vara straffbart inte endast enligt 11 kap. 15 § SL utan även enligt 7 kap. 1 § SL. Hädelse kunde straffas med fängelse högst ett år. Av första instans utmätta böter var därför inte någon sträng påföljd. För en mindre bemedlad person var 300 kr emellertid mycket pengar. Det bötesstraff om 100 kr som Svea hovrätt och Högsta domstolen bestämde motsvarade vid omvandling till frihetsberövande fängelse 13 dagar. Eftersom böter 100 kr var maximistraff enligt 11 kap. 15 § SL visar straffmätningen att gärningen, såsom hovrätten också påpekade, ansågs begången under försvårande omständigheter. Dessa försvårande omständigheter preciserades inte närmare men bestod troligen i att fanan åsetts av ovanligt många människor. NJA1912B45. Hilmer Pettersson-Wallentin åtalades för att ha gjort sig skyldig till förargelseväckande beteende genomatt under utomhuskonserter, somhållits den 4 och den 8 juli 1910 i Tantolunden i Stockholm, ha delat ut tryckta flygblad bland den till konserterna lyssnandes folkmängden. Flygbladen var undertecknade Svenska Aktiva Motståndet och inleddes med orden »Handla först - tänk sedan». De vittnen som hördes i målet hade skilda uppfattningar om huruvida den tilltalades förfarande åstadkommit förargelse. Enligt den tilltalade hade förargelse uppstått endast då polisen obefogat sökt anhålla honom och därvid åstadkommit viss oro i folkmängden. FK 1908:46 s. 68 f. Denna uppgift, vars sanningshalt det torde saknas skäl att ifrågasätta, lämnas av Hans Haste i dennes efterskrift till Anton Nilsons självbiografiska verk »Från Amalthea till ryska revolutionen». Nilson, 1987, s. 359.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=