135 De tilltalade gjorde gällande att en kongress dit allmänheten inte haft tillträde var att betrakta som en enskild och inte en allmän, offentlig sammankomst, varför de åberopade lagrummen inte var tillämpliga. Dessutombestred de tilltalade att de skulle ha yttrat sig på sådant sätt att de i något hänseende gjort sig skyldiga till brottslig gärning. RR:n i Stockholm'^^ dömde de tilltalade enligt 8 kap. 3 och 8 §§ jämfört med 8 kap. 6 § 3 mom. SL för försök att förleda till landsförräderi till straffarbete, Zeth Höglund tre år, Ivan Oljelund ett år och sex månader och Erik Hedén ett år. Vidare förklarades var och en av de tilltalade förlustig medborgerligt förtroende till dess att ett år förflutit efter avtjänat straff. I domskälen uttalades att åtalet var styrkt eftersom det, med hänsyn ej mindre till »de förhållanden, under vilka kongressen i fråga tillkommit, och de omständigheter, varunder Höglund, Hedén och Oljelund hållit ifrågavarande anföranden, än även till innehållet i det manifest, somkongressen antagit i anslutning till omförmälda jämte övriga talares anföranden, måste anses utrett att envar av Höglund, Hedén och Oljelund med sitt anförande, även om detta ej inneburit direkt uppmaning till brottsligt förfarande, likväl åsyftat att söka förleda dem, för vilka anförandet varit avsett, att inför ett förestående krigsutbrott anordna storstrejk för att därigenom förhindra användandet av rikets stridskrafter för avsedda ändamål; ty och som såväl på grund av de vid tiden för hållandet av kongressen rådande utrikesförhållanden och de därav här i landet föranledda militära och administrativa åtgärder som ock med hänsyn därtill att kongressen i beaktande av dess omfattning och sammansättning måste anses hänförlig till sådan menighet, som i 8 kap. 3 § strafflagen omförmäldes». Svea HovR, vars utslag har utformats av ett enda hovrättsråd genom en sammanjämkning av de olika skiljaktiga meningarna, ogillade åtalet för brott enligt strafflagens åttonde kapitel. Däremot dömdes de tilltalade enligt 10 kap. 14 § 1 och 2 mom. SL för uppmaning till straffbar ohörsamhet mot laga myndighets bud och Zeth Höglund dessutom för uppmaning till uppror till straffarbete, Zeth Höglund två år och sex månader, Ivan Oljelund ett år och tre månader och Erik Hedén nio månader. Utslaget motiverades med att de tilltalades anföranden »med hänsyn till innehållet av ifrågavarande uttalanden och vad i sammanhang därmed förekommit desamma måste anses hava innefattat uppmaning till straffbar ohörsamhet mot laga myndighets bud, såsom till de värnpliktiga att icke efterkomma inkallelse till krigstjänstgöring ävensomtill den vid kommunikationsväsendet anställda personal att nedlägga arbetet, och Höglunds yttrande jämväl uppmaning till uppror; ty och somen dylikverkan av berörda uttalanden måste anses hava varit av Höglund, Hedén och Oljelund åsyftad eller i allt fall av deminsedd; alltså och då kongressen - i beaktande såväl därav att vid densamma närvarit ett betydande antal personer såsom ombud för sammanslutningar med talrika medlemmar i ändamål att i enlighet med kallelsen till kongressen ’behandla och för sin del taga ställning till frågan omarbetarklassens ställning vid deri i sist omförmälda hänseende». Omansvarstalan mot Höglund och Oljelund jämlikt 8 kap. 6§ SL inte kunde bifallas, yrkade stadsfiskalen att de skulle fallas till ansvar enligt 10 kap. 14 § SL för uppmaning eller försök att annorledes förleda krigsfolk till trolöshet. Slutligen yrkades ansvar mot de tre tilltalade enligt 10 kap. 14 § SL för att »de vid ifrågavarande kongress uppmanat eller annorledes sökt att förleda till annat brott än ovan nämnda ävensomtill ohörsamhet i övrigt mot lag och laga myndighet». Rådhusrätten bestod av rådmännen Nordlöf och Hernblom och assessorn Meyer.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=