RB 53

81 Varje försök att vid denna tid bestämma folkopinionen var, och är, i hög grad osäkert,^^ men det är inte omöjligt att Brandts bedömning kunde ha fog för sig också i grannlandet Sverige — med reservation för att väckelserörelserna hållning i Sverige definitivt visade upp en mer splittrad bild. Olivecronas värdering av motståndarna var, trots Staél von Holsteins kritik, troligen riktig - boströmianismen var politiskt mycket inflytelserik. Den rent teologiska opinionen för dödsstraffet utövade knappast något politiskt inflytande, särskilt somdess anhängarskaror krympte. 3.2. Avskaffa genomlagstiftning eller praxis, suspendera eller bibehålla dödsstraffet? Redan 1865 behandlades dödsstraffet åter av riksdagen. Sven Rosenberg hade motionerat omatt alla stadgande omdödsstraff skulle suspenderas på en period av minst 10 år.-*’^ Han såg dödsstraffets avskaffande som mycket viktigt för kristendomen och civilisationen. LU avvisade suspensionsförslaget som grundlagsstridigt. Tre ledamöter - Olivecrona, borgmästaren Johan Bovin och Rosenberg — reserverade sig, och hävdade att man genom suspension kunde samla erfarenheter inför ett senare definitivt avskaffande. De framhöll den finska erfarenheten av suspension av dödsstraffet och underkände LU:s konstitutionella argument.^* Debatten dominerades av suspensionsförslagets formella aspekter och flera talare förklarade sig villiga att avskaffa dödsstraffet — men inte på detta sätt.^^ LU:s betänkande antogs av tre stånd, medan bondeståndet stödde utskottsreservanterna.^^ Lantbrukaren Viktor Lundqvist fullföljde en debattlinje från bondeståndet vid den förra riksdagen, då han uttalade sin övertygelse »att verkställandet av dödsstraffet är stridande icke allenast mot Guds vilja och hans bestämmelse med människans levnad, utan även emot hennes givna rättigheter.»*^"^ Bovin uttryckte starkt sina farhågor rörande att avrätta den obotfärdige; dennes förhärdelse skulle kunnat brvtas vid ett senare tillfälle. Att avrätta en Jfr ovan 2.6 och Seth 1984 s 149. Jfr Olivecrona 1866 s 130, 153. Olivecronas förord är daterat 1/11 1865 och motionen 11/11 1865. Seth 1984 s 77 uppger att samråd mellan Olivecrona och Rosenberg har antytts (utan referens). Rosenberg framställde dock motionen som sin egen produkt, RD 1865-66 Bo 111:340. Tryckningen av »Om dödsstraffet» ska ha inletts enligt brev till Carl Joseph Anton Mittermaier från Knut Olivecrona 2/8 1865 Heid Hs 3469 UBH. (Mittermaier fick boken 7/1 1866, brev från Carl Joseph Anton Mittermaier till Knut Olivecrona 9/1 1866 G 197 k: 11 UUB.) <>0 RD 1865-66 mot Bo 98. RD 1865-66 LU25. *>- RD 1865-66 RA 111:465 f, Bg 11:739 ff. « RD 1865-66 RA III: 466 f. Pr III: 83, Bg II: 753, Bo III: 345. RD 1865-66 Bo III: 336; jfr 2.6.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=