75 dödsstraffet suspenderades under 10—20 ård' Inriktningen på empirisk undersökning av dödsstraffet i praxis och dess inverkan på brottsligheten i olika länder blev utgångspunktens naturliga följd.'- I Olivecronas skildringav dödsstraffens historia och samtida tillämpning har teologiska aspekter en framträdande roll. Även icke-teologiska resonemang kläs i teologisk språkdräkt — somatt dödsstraffets nödvändighet var en »trosartikel» för jurister.'^ En motsättning tecknas mellan talionsprincipen och den kristna kärleken. Talionsprincipens krav på blod för blod hade sitt ursprung i en låg, ociviliserad kulturståndpunkt.Till kristendomen kom talionsprincipen från judendomen*5 och principen upptogs i svensk lagstiftning under medeltiden, då den mosaiska lagen uppfattades som »gudomlig positiv lagstiftning».'^’ 15- och 1600-talcns strafflagstiftning gick av teologiska skäl än längre; Detta från judendomen lånade föreställningssätt om Gud, såsom ett väsende, vilket, i likhet med människor, låter sig hänföras av vrede eller andra passioner, dä han straffar, hade ock pä lagstiftningen den inverkan, att lagstiftaren ansåg sig pliktig att med de allra strängaste straffhotelser söka avskräcka frän nämnda brott och att med hjärtlös hårdhet till livet straffa missgärningsynän, icke blott till deras egen tuktan, utan i synnerhet för att genom deras blodiga och kvalfyllda död söka blidka en förment vredgad gudomlighet och sålunda, likasom genomett syndoffer, frälsa hela landet ifrån en förtörnad Guds hämnd MB 1734 präglades av talions- och avskräckningsprinciperna,'" och först genom SL 1864 övergavs fullständigt tanken på att genom avrättningar avvärja Guds vrede. Mot denna linje sätter Olivecrona det från Jesus utgående kärlekens evangelium, som bl a innebär att ingen människa har rätt att utöva makt över livet somGud gett och bara Gud har rätt att återta, och att Jesus avvisat att den mosaiska lagen ska tillämpas.-° Jesus, alla som dött för sin tro, trolldomsproBrandttill Knut Olivecrona (31/12 1869och)2/l 1870 G 197 k: 6 UUB; jfr Zorgdrager 1989s319. Sc även skillnaden i benådningspraxis mellan dödsdomar i Belgien och i dess afrikanska kolonier, Stengers 1992 s 110 f. Motsättningen är särskilt frapperande hos Leopold II. Angående hans inställning till dödsstraffet i Belgien, se Stengers 1892 s 108. Jfr med avrättningar i Kongo under hans styre, se t ex Cambier 1952 och Stenfelt 1901 s 74 f. Samma tanke i teologiskt sammanhang i Catéchisme 1992 §2267. •' Olivecrona 1866 s 130, 153. Mittermaier 1862 s 75 ff, Olivecrona 1866 s 45 ff, Lleckenstein 1992 s 99 ff. Olivecrona 1866 s 33 ff. '■* Olivecrona 1866 s III f. r”’ Olivecrona 1866 s 8 f. Olivecrona 1866 s 2. Olivecrona 1866 s 7; jfr s 8 f omavrättning sommänniskooffer. Olivecrona 1866 s 20. Olivecrona 1866 s 38. -0 Olivecrona 1866s 124.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=