73 3. Avrätta eller avskaffa? 1865-1921 Vid tiden för SL;s införande bedömde många dödsstraffets försvinnande i fredstid som en tidsfråga. Debatten rörde mer när och hur det skulle ske. Vilka villkor skulle vara uppfyllda? Skulle avskaffandet ske via praxis- eller lagändringar? Vilken roll spelade brottslighetens utveckling? Dödsstraffets historia i Sverige var under dessa år på ett påfallande sätt de enskilda avrättningarnas. Detta kan synas paradoxalt, då avrättningarnas antal var mycket lågt jämfört med tidigare (under perioden avrättades 15 personer; samma antal som avrättats åren 1860-64*), men just därför blev varje avrättning mycket mer än tidigare en signifikant historisk händelse. I och med att dödsstraffet verkställdes så sällan var benådning den normala utgången av en dödsdom, och varje avrättning aktualiserade frågeställningen om vad som hindrade benådning i just detta fall. Genomenskilda fall sätts slutpunkten på den period då dödsstraffet åtminstone av vissa antogs vara de facto avskaffat i Sverige (Carl Otto Andersson), visas på problemet med den livstidsdömde som begår mord (C O A), ges impulsen till att införa intramurala avrättningar (Tektor) och aktualiseras problemen kring den juridiska ansvarigheten (Nilsson och Nordlund). I denna process fick de teologiska argumenten en ny roll. Generellt minskade de i betydelse, men samtidigt tycks frånvaron av ett avgränsat prästestånd i riksdagen ha gett andra riksdagsmän ett ökat intresse för att använda de teologiska argumenten eller åtminstone ett teologiskt influerat språkbruk. Vi kan ana Richerts och Olivecronas betydelse som inspiratörer. Även från andra kc')nfessioner än svenska kyrkan och från andra teologiska traditioner än dess officiella deltog i allt högre grad, som en företeelse att räkna med, lekmannapredikanter och ämbetsbärare i debatten somriksdagsmän eller genomförfattarskap. Richert hade, genom sin reservation till lagberedningen, en speciell ställning somflitigt åberopad och citerad auktoritet i många riksdagsdebatter.- Uttalat filosofiska argument berördes av samma utveckling som de teologiska, men pga speciellt den boströmska påverkan i Sverige fördröjdes den något. Framtiden tillhörde dock en mer pragmatisk inriktning där ideologisk överbyggnad var av mindre betydelse. De Geers tal 1868 var ett betydelsefullt steg på denna väg. De tongivande studierna omkring dödsstraffet dominerades allt mer av statistikredovisning och jämförande studier av situationen i olika länder. Kanske är denna pragmatismens triumf det mest karakteristiska draget för denna tidsperiod. ' Betänk.inde och förslag 1920 s 52, Olivecrona 1891 s 100. 2 RD 1865-66 Bo 111:341 f, RD 1867 FK 3:362, AK3:571, RD 1868 FK 1:416 f, RD 1893 mot AK 157: 13 f, 173:21 f, RD 1901 AK 1: 13:48 f. Dc sakkunniga somförberedde förslagen omdödsstraffets avskaffande 1919-20 ställde sig också i traditionen från Richert genom att utförlig citera hans »sista bekännelse». Betänkande och förslag 1920 s 48 ff. OmRicherts reservation, se 2.4.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=