49 1832 utkom lagkommitténs förslag till allmän kriminallag. I detta avskaffades alla kroppsstraff och kvalificerade dödsstraff, och användandet av dödsstraff inskränktes kraftigt. Avrättningarnaskulle vara offentliga och verkställas med fallbila. Kommittén lade även framett särskilt förslag till lagtext omdödsstraffets avskaffande.^^ I lagkommitténs förslag infördes ett nytt sätt att ta sig an de inte ovanliga fallen av brott, oftast mord, i avsikt att själv mista livet. Genom KBr 24/4 1754 skulle för dessa brottslingar straffet skärpas med skam- och kroppsstraff.^‘^ Lagkommittén föreslog nu att ett sådant brott i stället för dödsstraff skulle bestraffas med livstids straffarbete.Detta motiverades med att dödsstraff ej avskräcker en sådan brottsling.^* Lagförslaget kom dock ej att ligga till grund för lagstiftning, utan en lagberedning tillsattes 1841 för att arbeta vidare. En av förslagets skarpaste kritiker var Fredrik Cederschiöld, professor i praktisk filosofi, som i sin kritik även framförde en principiell syn på dödsstraffen. Dessa borde användas så länge staten ej har medel till inrättningar för dessa brottslingar, eller tillgång till avlägsna länder dit brottslingarna kan deporteras utan fara för staten. För Cederschiöld var statens väl och bestånd det centrala, och dödsstraffen sågs somamputationer av sjuka samhällslemmar för att statskroppen ej skulle skadas eller gå under. Analogin till kirurgin får också konsekvensen att när bättre medel till den sjuka kroppsdelen behandling finns, så blir amputationen onödig. Avsikten med straffen är förbättring och därför kan dödsstraff ej kallas straff. Detta leder till att beredelsen av dödsfången och att ge honomett hopp omsalighet ses som en motsägelse. Vore hans förbättring verklig eller möjlig så borde han inte avrättas. Är han å andra sidan obotlig och alltså ovärdig att vara invånare på jorden, så är det förakt för Gud att anse honomvara en himlens invånare då Gud inte låter någon eller något orent komma in i himlen (Upp 21:27).^^ Tre ärenden vid 1834-35 års riksdag ledde till förändringar rörande dödsstraffen. Efter motioner kom ständerna att begära att det i särskilda författningar reglerade dödsstraffet för pengastöld ur brev skulle avskaffas, vilket även skedde.^'* Genom proposition återkomfrågan om mildare straff och dödsstraffets avI'örslag 1832. Om förslaget och dess mottagande, se Seth 1984 s 36 ff och Häthcn 1990 s 196 ff. Wcdbcrg 1935 s 257 f anger att detta tillämpats »så sent som» 1808 (s 257), alltså rimligen inte senare. Elin Nilsdotter från Knoll, Gillbergs härad, fick dock sin ansökan om benådning från ett sådant skärpt dödsstraff avslagen 1811, Statsrådsprotokoll i justitieärende 12/9 1811 NJrA RA. Eörslag 1832 Straffbalken 6:21. Förslag 1832 motiver s 29 f. W.illén 1976 s 5. Cederschiöld 1835 s 40 ff. M SFS 1835:16 s 2, RD 1834-35 Ro A 3:142 f, Bg Bihang nr 208.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=