43 straff för den för mord på anhöriga i rakt uppstigande led, ’parricide’, och majestätsförbrytelse (senare även helgerån) dömde; de skulle gå till schavotten barfota och med svart slöja över ansiktet, och mista sin högra hand omedelbart innan halshuggningen.Code pénal är av särskilt intresse då den var den inflytelserikaste straffrättsliga regleringen under perioden, och bibehölls i en mängd av de stater somefter Napoléons fall lösgjordes från kejsardömet. Även senare under 1800-talet komden att påverka många länders strafflagstiftning.*5 Vid en revision 1832 inskränktes antalet dödsstraffsbelagda brott. Då avskaffades också högra handens avhuggande, och möjligheten att ta hänsyn till förmildrande omständigheter vid straffutmätningen infördes.Efter revisionen kom antalet dödsdomar och avrättningar att reduceras kraftigt.*^ Påfallande är att en engelsk utveckling av efter hand mindre strängt kvalificerade dödsstraff just 1832 avslutades med den sista kvalificerade avrättningen, då den döda kroppen hängdes i kedjor. 1834 avskaffades strafformen.Vid denna tid började den sedan några decennier fortgående minskningen av antalet dödsstraffsbelagda brott även att märkas i ett kraftigt minskande antal avrättningar. Impulser från USA var av stor betydelse. Där genomfördes under 1800talets första decennier samtidigt fängelsereformer och en minskning av antalet dödsstraffsbelagda brott.USAbetraktades som ett föregångsland på fängelseområdet, och mängder av europeiska resenärer skildrade förhållandena i de berömda fängelser som gav upphov till system — Philadelphia- (även kallat Pennsylvania-) och Auburnsystemen - som blev till föredömen för många europeiska straffverkställighetsreformer.^i Även de intramurala avrättningarna hämtades från USA. Där infördes dessa, med början i de nordöstra staterna, från 1830-talets första hälft.-- '■* Angående Code Pénal och dess betvdelse, se Wright 1983 s 39 f, Imbert 1967 s 148 ff, Lucas 1827 s 142 f. Couturier de Vienne 1845 s 306 f, och angående dödsstraffet för helgerån, se Imbert och Levasscur 1972 s 49 ff och Débidour 1911 s 379 ff. '5 Ancel 1956 s XXI ff. Couturier de Vienne 1845 s 313 ff, Lucas 1888 s 232 ff. Lucas 1888 s 234, 348. Radzinowicz 1948 s 219 f. Manchester 1980 s 244 ff, Radzinowicz 1948 s 497 ff, 733 f, Gatrell 1994 s 616 ff, Olivecrona 1891 s 291. ^0 Filler 1952 s 126. Omfängelserna i USA och några somskildrade dem, se Eriksson 1967 s 59 ff och jfr Wallén 1976 s 11 f. OmAuburnsystemet somuttryck för calvinistiska värden, se Adamson 1992 s 85 ff. -- Rörande de intramurala avrättningarnas uppkomst i USA finns en oenighet i forskningen. The executioner’s song 1983 s 375 not 19 menar att den första lagstiftningen om icke-offentliga (»private») avrättningar infördes i Connecticut 1830. Mackey 1973-74 s 30 not 12 och Mackey 1974 s 19 not 5 förlägger i stället den första lagstiftningen till Rhode Island 1833, medan enligt Masur 1989 s 94 den första intramurala avrättningen i USA genomfördes i Pennsylvania 1834, varefter andra stater följde exemplet. Liepmann 1912 s 611 uppger att Sachsen-Altenburg 1841 som första tyska stat införde intramurala avrättningar. Sannolikt var Sachsen-Altenburg därmed först i Europa.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=