41 1800-talets diskussion om dödsstraffet var, som Paul Savey-Casard framfört, den betydelse som teologi och moral hade - till skillnad mot samhällsnyttans och samhällskontraktets dominerande ställning i 1700-talsdebatten.' Det svenska strafflagsarbetet, somsträckte sig över hela den här behandlade perioden, påverkades kraftigt av de internationellatrenderna. Samtidigt färgades debatten också av specifikt svenska företeelser somfyrståndsriksdagen. Speciellt två av stånden uppvisade karakteristiska drag. Teologiska resonemang fränijades genom prästeståndets existens. Inom bondeståndet dominerade till en början kraven på hårdare tag, särskilt mot egendomsbrottslingar. Snart förändrades dock läget och vid riksdagen 1862—63 ville ståndet avskaffa dödsstraffet. 2.1. Den internationella bakgrunden Livaktig debatt och lagstiftning i Frankrike påverkade debatt och lagstiftning i övriga länder. Joseph de Maistre kom utifrån sin teologiska grundsyn att framföra en profilerad åsikt omdödsstraffen. Han var visserligen mycket noga med att hålla isär de teologiskt motiverade straffen och kyrkan. I Lcttre ä un gentilhomme russe sur iHnquisition Espagnole framhöll han att stränghet och straff — särskilt dödsstraffet - hör till överheten och endast den, medan all nåd och barmhärtighet hör till kyrkan.2 Men i Les soirées de Saint-Petersbourg motiverades straffen med tanken att Gud, som är maktens upphov, också är straffets. Bödeln är den på vilken all storhet, all makt och all underordning vilar. Utan bödeln byts ordning i kaos, tronerna störtas och samhället går under. Rättvisans svärd har ingen skida; ständigt ska det hota och slå till.-^ För de Maistre var schavotten ett altare och en symbol för makten.Altarsymboliken får hos de Maistre ett annat innehåll än vad som borde ha varit nära till hands för honom; schavotten somaltaret till vilket den oskyldige martyren går. Den tanken hade varit vanlig under franska revolutionen, särskilt bland präster somskulle avrättas.^ Trots hans förankring i Pancien regimes — av det revolutic')nära Frankrike förkastade — straffsystemvar det för många, särskilt franska, kritiker av dödsstraffet viktigt att ta avstånd från de Maistres tankar. Detta visar vilken betydelse hans resonemang hade. När Charles Lucas i Du systéme pénal et du systéme répressif kommenterade gamla tiders människooffer vände han sig tydligt mot de Maistres tänkande. I Lucas samtid skulle ingen medge att religionen kräver människooffer, men säger man istället att samhällets bevarande kräver ' Savey-C.isard 1968 s 88. ^ Maistre 1838 VII: 297 f. Maistre 1837 1: 53 f I;er entretien. ■' »L’cehataud est un autel: il ne peut done ctre place ni déplacé que par 1’autorité». Maistre 1837 II: 141 X:e entretien. Viguerie 1988 s 600 f, Gouhier 1993 s 585.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=