39 tion hamnar vi i, omvi försöker använda statistiken över antalet och andelen utomäktenskapliga barn som mätinstrument för utomäktenskapliga förbindclser. Gustav Sundbärg menar sig kunna se en stegring av de oäkta födslarnas frekvens under perioden 1780-1825, och Anners menar att barnamordsplakatet haft betydelse för denna trend.Utan att ifrågasätta den långsiktiga trenden bör det dock framhävas att de utomäktenskapliga födslarnas antal och andel av det totala antalet födslar fluktuerade så kraftigt, att klagomålen vid riksdagen 1786 över ökande otukt orsakad av barnamordsplakatet finner klent statistiskt stöd.'^^ Däremot finns tydliga tecken på att kvinnans skamomkring det utomäktenskapliga barnet minskade vid 1700-talets slut.*^^ Sannolikt medverkade barnamordsplakatet till detta. Statistiken rörande barnamord ger alltså inget entydigt stöd åt vare sig Gustaf III:s politik eller dess kritiker, men när Gustaf vid riksdagen 1786 hävdadc, att prästeståndets förslag till åtgärder tidigare drivit mödrar till barnamord, finner påståendet stöd i en studie av Veli Verkko. I Österbottens län var barnamorden under åren 1754-1773 relativt sett nästan dubbelt så många som i övriga Finland. Å andra sidan hade länet under perioden 1749-1757 endast hälften så stor andel barn födda utanför äktenskapet som resten av Finland. Verkko menar att förhållandet tyder på att en strängare sexualmoral drev kvinnor till barnamord. Han ger dock inga belägg för att förkunnelse eller folklig moraluppfattning i Österbotten skulle ha avvikit från resten av Finland eller riket. 1.5, Linjer I debatten skymtar —framför allt i formav avståndstaganden—tanken att dödsstraffet försonar Gud. Andra tankekomplex av betydelse, med såväl inneboende motsättningar som kombinationsmöjligheter, är rationalitet-känslor och naturrätt-samhällsfördrag-Guds lag. Gemensamt för många debattörer var att de - trots att det egna tänkandet i möjligaste mån skulle vara rationellt - strävade efter att nå önskat resultat genom att påverka människor genom deras känslor. Många gånger tycks sällan uttalade känslor och värderingar ha varit väl så betydelsefulla somden intellektuella argumentationen. När det gäller otukt är det uppenbart att man gjorde olika bedömningar för - och i - olika samhällsklasser och att många såg allvarligare på saken omden felande var en kvinna. Även i den till synes jordnära frågan ombarnamorden lämpligen skulle beSundbärg 1907 s 254, Anners 1965 s 321. Sundbärg 1907 s 251, Anners 1965 s 320. 1^'’ Sundin 1992 s 322 tf. 137 Verkko 1946 s 39, 42, 44 f. Jfr Hansen 1991 s 257, som funnit ett samband mellan många illegitimt födda barn och få barnamord i västra Norge i början av 1700-talet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=