RB 53

29 åtalas så fort deras tillstånd blir synligt. Under sådana förutsättningar kunde Guds och naturens lag enligt 1 Mos 9: 6 gå i verkställighet omnågot barnamord skulle inträffa. Propositionen avslogs av ständerna.*^'* Prästeståndet framförde dessutom sina synpunkter på barnamordsplakatet i en särskild skrivelse till KMrt.*^^ Även om biskop Uno von Troil, vilken gynnats av Gustaf III och hörde till de kungatrogna, såsom talman översett skrivelsen och därvid mildrat vissa formuleså var den starkt kritisk till barnamordsplakatet. Kritikeninriktade sig 86 ringar, på möjligheterna till missbruk av plakatet. Dess skydd för kvinnan hade också tagits som ett öppet försvar för otukten som därför ökat, liksom de veneriska sjukdomarna. Den tilltagande otukten ökade också antalet utomäktenskapliga barn, och därmed anledningen till barnamord. Prästeståndet önskade därför en ändring och förklaring av plakatet så att otukt och lösaktighet måtte återfå sin tillbörligavanära och näpst, hor och blodskam sitt rättmätiga straff, kyskhet och dygd sin urgamla heder*^, samt rikets prästerskap en så säker föreskrift för dess ämbetes åtgärd, att, i alla förekommande händelser, både lagen och samvetet därvid kunna förenas. I sitt svar på prästeståndets besvär hänvisade Gustaf till sitt ansvar, större än prästens, och till att när undervisning inte hjälper måste den ännu svårare lagstiftningsuppgiften ta vid. Det räcker inte med angivelser - bevis måste också till, även vid lösaktighet, för en fällande dom. Den gravida kvinnan bär visserligen på ett bevis, men också på ett barn som kräver beskydd och har sitt liv från Gud. »Att glömma det senare för att så mycket strängare förfara emot den förra, det är både mot religion och staten.» Det straffsystem prästeståndet ville återinföra hade drivit mödrar till barnamord. Någon förändring i denna riktning skulle alltså inte ske. Däremot uttalade sig Gustaf positivt omåtgärder för barnens underhåll och uppfostran. De hade redan visat sig nyttiga. RD 1786 R o A s 154 ff. Blix inlämnade själv med anledning av propositionen ett memorial angående inrättande av hittebarnshus, nr 35, R 171 RA. Läkaren Carl Ribben föreslog på liknande sätt åtgärder för att stödja barn födda på barnbördshuset i Stockholm, bland annat genom inrättandet av en fond, RD 1786 R o A s 145 ff. Blix skulle 1788 i ett åminnelsetal över Carl Fredrik Scheffer framhålla Gustaf III:s förtjänster som monark, och hans straffrättsliga reformers konsekvenscr: »Mästermännens bilor frättes av rost: statsfängelserna stode merendels tomme», Blix 1788 s 41. Rehnberg 1966 s 62. s"' RD 1786 Prs49f, 102, 120. Omvon Troil och Gustaf III, se von Troil 1900 s 168 ff, särskilt s 183 f och Rehnberg 1966 s 38. Omändringarna i konceptet till skrivelsen, se noter i RD 1786 Pr s 267 ff. I konceptet »rätt». 88 RD 1786 Pr s 267 ff. 8*^ RD 1786 Pr s 302 ff. Svaret var uppsatt av riksrådet Mattias von Hermansson, Anners 1965 s 3 16 ff. Omatt kvinnor betvdligt oftare än män dömdes för lönskaläge och hor samt att det förra brottet sällan förekomi domstolarna ominte kvinnan fött barn, se Inger 1994 s 193 f.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=