7 ningen, med jämförelser av avrättningen med en tragedi, en karneval, ett passions- eller martyriespel mm.^^ Från historisk och socialhistorisk utgångspunkt har brott, brottslingar och straffsystem under de senaste decennierna blivit mycket populära undersökningsobjekt, utifrån vilka även betydligt bredare samhällsstudier kan göras, somnär Peter Linebaugh i The London hanged med utgångspunkt i de avrättade skildrar 1700-talets London.Trenden innefattar även åtskilliga viktiga svenska verk.-^ Som orsak till straffsystemets förändring framhåller Pieter Spierenburg — knytande an till Norbert Elias teorier - i The spectacle of suffering nationalstaternas uppkomst och en ökad känslighet för lidande. Från 1770-talet medförde en ökad sensibilitet en fundamental förändringav attityden till de offentliga bestraffningarna i Nederländerna. Redan tidigare hade denna process, somfortgått under flera sekel, medfört t ex stympningsstraffens försvinnande, men först vid denna tid kom all offentlig straffverkställighet att bli besvärande. Okad mellanmänsklig identifiering medförde, oavsett den straffades identitet och brott, ängslan och motvilja hos en del åskådare. Övervakning och straff av Michel Foucault är en svepande, fascinerande och svåranvänd idéhistorisk studie av förändringar i straff- och samhällssystemet En av dess grundläggande förutsättningar är en övergång av straffets objekt från kroppen till själen.-^ Ett perspektiv somtydligt påverkat dennaavhandling är förståelsen av avrättningen som en konflikt mellan två parter, överhet och fånge.-^ Avrättningen som ett offer och som en händelse som kan och bör tolkas sakralt har i den senare forskningen särskilt lyfts framav Michel Bée.'^^^ Peter Noll menar att dödsstraffets minskade popularitet och slutliga avskaffande vici sidan av rationella skäl och övertygelser också kan förklaras »als eine fortschreitende Tabuierung des Tötens iiberhaupt». Därför föraktas bödlarna och människorna distanserar sig från dödandet, avrättningen. Intramurala avrättningar, tekniska hjälpmedel och verkställighet genomett kollektiv, som en exekutionspluton, är utslag av distanseringen. Tankar påminnande om Nolls har utvecklats av Robert Johnson i Death Work, A Study of the ModemExecution Process, somär av intresse som teoretisk bakgrund och infallsvinkel vid studiet av avrättningar. Johnson har undersökt procedurerna och människorna omkring några avrättningar i USA, med fokus på de personer somgenomför själva avrättningen, »the execution team».^' Se tcx Zcllc 1984, Laqucur 1989, F.ilvey 1991, Lofland 1976. Linebaugh 1991. Se tex Liliequist u a. Österberg och Lindström 1988, Sundin 1992 och Thunander 1993. Spierenburg 1984 s ix f, 77, 183 ft, 200 ff. Se tcx Foucault 1987 s 33. Se tex Foucault 1987 s 45, 52 ff, 59 ff. 29 Béc 1975 s 93 ff, Bée 1983 s 848 ff. 30 Noll 1980 s 67. 31 Johnson 1990 s 69 ff. Johnson har tidigare undersökt dödsfångarnas erfarenheter och situation i väntan på avrättning, Johnson 1981.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=